Toivo Sjören; Missnöjda svenskar
1997
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
MISSNÖJDA SVENSKAR
TOIVO SJÖR.EN
Den svenska opinionen är kluven. En entreprenörsanda är i växande samtidigt som man gärna överlåter
samhället åt staten. Många vill behålla välfärdsstaten men få är beredda att själva bidra med något.
ånga av 1994
års väljare uttrycker idag
ett klart missnöje med det
parti som de röstade på i 1994 års val.
Var tredje väljare har lämnat sitt
gamla parti for att gå till ett annat
eller till soffan. Bäst på att behålla
väljama har moderatema varit med
91 procent av 1994 års väljare i behåll
och vänsterpartiet med 88 procent av
väljama i behåll.
Missnöjet med socialdemokraterna
har vuxit under det senaste året.
Detta har dock inte lett till någon
forstärkning av det borgerliga blocket.
De socialdemokratiska forlustema
har huvudsakligen gått till vänster
eller till soffan. Även om det finns
direktövergångar till de borgerliga
TOIVO SJÖR.EN är projektledare på
Sifo Samhälle och opinion.
partierna. 4 procent av s-väljarna har
gått direkt från s till m.
Missnöjet med socialdemokraterna
kan också mätas i fortroendet for
regeringens politik. I den senaste
mätningen om fortroendet for regeringens arbete sjönk andelen som sa
att de tyckte att regeringen skötte sitt
arbete på ett ganska eller mycket bra
sätt från 45 procent i oktober till 32
procent i december. Bland LO-medlemmarna är det endast 24 procent
som tycker att regeringen sköter sig
på ett bra sätt. Bland kvinnor är det
28 procent.
En av orsakerna till de låga talen
for regeringen handlar om arbetslösheten.
Det gäller den faktiska arbetslösheten men kanske i ännu högre
grad oron for en ökande arbetslöshet.
Idag är det endast 15 procent av
väljarna som tror att arbetslösheten
Betyget for regeringen i dessa frå-
gor är lågt. 2.1 i genomsnitt och uppgivenheten om möjligheterna att lösa
problemen är uppenbar. De svarande
har svårt att säga vad som skulle kunna lösa problemen.
Vad är det som kan lösa arbetslöshetsproblemen. Här kan man spåra
en öppenhet och ett sökande. Utbildning nänms ofta, liksom arbetsmarknadslagarna.
Arbetstidsförkortningar
Ett generellt bättre fåretagsklimat
nänms också. En grupp av forslag
som nämns är olika typer av arbetstidsforkortningar. Något som ofta
kommer upp i intervjuerna är varfor
man friställer människor i offentlig
sektor och ger dem arbetslöshetsunderstöd istället for att låta dem
arbeta inom vård och omsorg.
Orsakerna till arbetslösheten anser
kommer att minska under det man står att finna såväl i utlandet som
kommande året.
Fyra av tio tror att den kommer att
öka från nuvarande nivå.
SVENSK TIOSKR.IFT
inom landet.
Utomlands pekar man på världsekonomins utveckling. 80-talet
9
kanuner alltid upp i intervjuerna. dem själva. Endast 13 procent tycker
Man säger att industrin inte hängt att de haft fordelar av politiken. 62
med i utvecklingen. Den tekniska procent tycker att de haft nackdelar
av den.
De tycker också att skillnaderna
mellan olika grupper blivit for stora
(65%).
I det sammanhanget kan man
också notera att stora delar betraktar
mer missnöjda (46%) än vad männen
är (36%).
Svåråtkomliga politiker
Man tycker att det är svårt att nå fram
rill politiker. Endast 18 procent av
befolkningen tycker att det är lätt att
komma i kontakt med politikerna.
Denna åsikt gäller i alla partier utan
utvecklingen är en annan drivkraft
som förvärrar arbetslösheten genom
att reducera behovet av arbetskraft.
Inom Sverige pekar man på arbetsmarknadslagarna, invandring och
neddragningarna inom den offentliga
sektorn. sig som medelklass. Till den högre åtskillnad.
Sammanfattningsvis hittar allmänheten inte någon enskild syndabock
som pekas ut.
Större forhoppningar
När det gäller Sveriges ekonomi
allmänhet är forhoppningarna något
större än när det gäller arbetslöshetsproblemariken. Drygt var femte tror
medelklassen räknar sig fyra av tio
svenskar och till den lägre 48 procent. Bland arbetarna är det 20 procent som räknar sig rill den övre
medelklassen.
Politikens roll och vikt avtar idag
for många människor. Det är något
fler som säger att storföretagsledare
har mest makt än det är människor
att den blir bättre, var tredje att den som säger att regeringen har mest
blir sämre och varannan att det makt.
fortsätter ungefar som nu. Jämför Missnöjet med hur demokratin
man förhållandena som de var i fungerar finns där. 57 procent av
december 1995 kan man konstatera svenskarna är nöjda med hur demoatt andelen som tror på ökad kratin fungerar i Sverige. Kvinnor är
arbetslöshet fordubblats på ett år.
När det gäller den egna ekonomin
kan man skönja en viss minskad pesSll1llsm.
För ett år sedan trodde 45 procent
att de skulle ra lägre inkomster under
det kommande året. Nu stannar denna siffra på 30 procent av befolkrungen.
14 procent tror att de kan forbättra
ina inkomster under det kommande
året.
När man frågor om den politik
som forts påverkar den egna situationen tycker de allra flesta att den
förda politiken varit till nackdel for
10 SVENSK TIDSKRIFT
Sex av tio ställer sig frågande inför
hur man skall kunna utöva inflytande
som medborgare. I det sammanhanget kan man fråga sig var gränsen
går fOr legitimitet i det politiska
systemet. Röstdeltagande ligger for
internationella fOrhållanden på en
hög nivå. Det gör det inte automatiskt. Människor måste tycka att
det är viktigt och relevant att rösta.
För alldeles självklara är inte våra
höga röstetal. EU-valet kanske är ett
udda exempel men ändå finns det
där: Om man inte tycker att det är
meningsfullt går man inte och röstar.
<
>
tn
z
tn
(l
>
I EU-frågan är människor skeptiska. Varannan skulle vilja att
Sverige länmar EU och fYra av tio att
vi stannar kvar. I EMU-frågan är det
drygt var femte som vill gå med nu
Talang
De som för fram tanken att alla
inte är lika begåvade och att olika
begåvning får konsekvenser i vår
internationella och symbolanalytiska värld rör upp starka känslor och sätter vårt jämlika blod i
svallning.
Varför är olika förutsättningar i
livet en så het potatis just hos
oss? Det är ju inget nytt fenomen
precis.
l Bibeln kan vi läsa liknelsen om
punden, de anförtrodda pun-den
och det nedgrävda pundet.
Historien slutar med beröm för
den gode och trogne tjänaren som
gjorde bra ifrån sig och fördubblade sitt kapital, men med
och lika många som vill vänta och se.
Fyra av tio kan inte alls tänka sig ett
medlemskap i EMU.
I ett europeiskt perspektiv är
svenskarna ett land av flexibla opportunister där man upplever filosofiska
ställningstaganden som främmande.
Betoning av andlighet är klart lägre
i Sverige än i Europa i övrigt.
Det finns såväl en entreprenöranda
som en tendens att man utan problem kan överlåta samhället till
staten.
Många vill ta tillvara välfårdssamhället utan att själva bidra med så
mycket.
Det stora statliga ansvaret har lett
till att människorna har en lägre tillgråt och tandagnisslan för den
slöe som bara grävde ner sitt pund
i jorden.
l den nya bibelöversättningen
har man konverterat valutan från
pund till talenter vilket gör poängen tydligare. Talenter är samma ord som talang.
Vad Jesus egentligen säger är:
Gör det bästa av de förutsättningar du har fått. satsa på dig
själv. Det är din plikt att använda
ditt liv och din förmåga så att du
växer. Det är ett brott att vara
passiv om det så bara är en enda
möjlighet som går i stöpet. l så
fall kan du gott sitta ”i mörkret
därute — gråta och skära tänder”.
(Matt 25:14-30)
SVENSK TIOSKRIFT
tro till sin egen formåga att ta vara på
sig själva.
Svenskar söker sig gärna till en
modell som betonar en trygg vardag
och materiellt välstånd snarare än
risktagande och självutveckling.
Lättanpassliga svenskar
Svenskarnas opportunistiska och
flexibla inställning gör att man har
lättare att anpassa sig i arbetslivet och
finna nya lösningar. I Sverige behövs
det fårre beslutsnivåer och man kan
också etablera en arbetsorganisation
som är bättre anpassad till snabba
forändringar än man exempelvis kan
i Frankrike med sin mycket hierarkiska organisationmodell.
Jesus förstår talangen som ett
investeringskapital från gud som
det är ens absoluta skyldighet att
använda sig av efter bästa förmåga hur litet det än är. Men i
Sverige avvisar vi sådana personliga försök. l Sverige ska resultatet vara detsamma oberoende av
egna insatser. Här glider ”ha det
lika bra” ihop med ”vara lika bra”
och förväxlas med människovärde.
De som avvisar skillnader borde
få revidera Bibeln och tala om för
den där Jesus att i Sverige satsas
det inte på talang. Här har vi
resultatjämlikhet. Ska några ha
servicejobb så ska alla ha det.
Helena Riviere
11
<
r
o
m
z
:r:
m
n
r
r
o
TOIVO SJÖR.EN
Den svenska opinionen är kluven. En entreprenörsanda är i växande samtidigt som man gärna överlåter
samhället åt staten. Många vill behålla välfärdsstaten men få är beredda att själva bidra med något.
ånga av 1994
års väljare uttrycker idag
ett klart missnöje med det
parti som de röstade på i 1994 års val.
Var tredje väljare har lämnat sitt
gamla parti for att gå till ett annat
eller till soffan. Bäst på att behålla
väljama har moderatema varit med
91 procent av 1994 års väljare i behåll
och vänsterpartiet med 88 procent av
väljama i behåll.
Missnöjet med socialdemokraterna
har vuxit under det senaste året.
Detta har dock inte lett till någon
forstärkning av det borgerliga blocket.
De socialdemokratiska forlustema
har huvudsakligen gått till vänster
eller till soffan. Även om det finns
direktövergångar till de borgerliga
TOIVO SJÖR.EN är projektledare på
Sifo Samhälle och opinion.
partierna. 4 procent av s-väljarna har
gått direkt från s till m.
Missnöjet med socialdemokraterna
kan också mätas i fortroendet for
regeringens politik. I den senaste
mätningen om fortroendet for regeringens arbete sjönk andelen som sa
att de tyckte att regeringen skötte sitt
arbete på ett ganska eller mycket bra
sätt från 45 procent i oktober till 32
procent i december. Bland LO-medlemmarna är det endast 24 procent
som tycker att regeringen sköter sig
på ett bra sätt. Bland kvinnor är det
28 procent.
En av orsakerna till de låga talen
for regeringen handlar om arbetslösheten.
Det gäller den faktiska arbetslösheten men kanske i ännu högre
grad oron for en ökande arbetslöshet.
Idag är det endast 15 procent av
väljarna som tror att arbetslösheten
Betyget for regeringen i dessa frå-
gor är lågt. 2.1 i genomsnitt och uppgivenheten om möjligheterna att lösa
problemen är uppenbar. De svarande
har svårt att säga vad som skulle kunna lösa problemen.
Vad är det som kan lösa arbetslöshetsproblemen. Här kan man spåra
en öppenhet och ett sökande. Utbildning nänms ofta, liksom arbetsmarknadslagarna.
Arbetstidsförkortningar
Ett generellt bättre fåretagsklimat
nänms också. En grupp av forslag
som nämns är olika typer av arbetstidsforkortningar. Något som ofta
kommer upp i intervjuerna är varfor
man friställer människor i offentlig
sektor och ger dem arbetslöshetsunderstöd istället for att låta dem
arbeta inom vård och omsorg.
Orsakerna till arbetslösheten anser
kommer att minska under det man står att finna såväl i utlandet som
kommande året.
Fyra av tio tror att den kommer att
öka från nuvarande nivå.
SVENSK TIOSKR.IFT
inom landet.
Utomlands pekar man på världsekonomins utveckling. 80-talet
9
kanuner alltid upp i intervjuerna. dem själva. Endast 13 procent tycker
Man säger att industrin inte hängt att de haft fordelar av politiken. 62
med i utvecklingen. Den tekniska procent tycker att de haft nackdelar
av den.
De tycker också att skillnaderna
mellan olika grupper blivit for stora
(65%).
I det sammanhanget kan man
också notera att stora delar betraktar
mer missnöjda (46%) än vad männen
är (36%).
Svåråtkomliga politiker
Man tycker att det är svårt att nå fram
rill politiker. Endast 18 procent av
befolkningen tycker att det är lätt att
komma i kontakt med politikerna.
Denna åsikt gäller i alla partier utan
utvecklingen är en annan drivkraft
som förvärrar arbetslösheten genom
att reducera behovet av arbetskraft.
Inom Sverige pekar man på arbetsmarknadslagarna, invandring och
neddragningarna inom den offentliga
sektorn. sig som medelklass. Till den högre åtskillnad.
Sammanfattningsvis hittar allmänheten inte någon enskild syndabock
som pekas ut.
Större forhoppningar
När det gäller Sveriges ekonomi
allmänhet är forhoppningarna något
större än när det gäller arbetslöshetsproblemariken. Drygt var femte tror
medelklassen räknar sig fyra av tio
svenskar och till den lägre 48 procent. Bland arbetarna är det 20 procent som räknar sig rill den övre
medelklassen.
Politikens roll och vikt avtar idag
for många människor. Det är något
fler som säger att storföretagsledare
har mest makt än det är människor
att den blir bättre, var tredje att den som säger att regeringen har mest
blir sämre och varannan att det makt.
fortsätter ungefar som nu. Jämför Missnöjet med hur demokratin
man förhållandena som de var i fungerar finns där. 57 procent av
december 1995 kan man konstatera svenskarna är nöjda med hur demoatt andelen som tror på ökad kratin fungerar i Sverige. Kvinnor är
arbetslöshet fordubblats på ett år.
När det gäller den egna ekonomin
kan man skönja en viss minskad pesSll1llsm.
För ett år sedan trodde 45 procent
att de skulle ra lägre inkomster under
det kommande året. Nu stannar denna siffra på 30 procent av befolkrungen.
14 procent tror att de kan forbättra
ina inkomster under det kommande
året.
När man frågor om den politik
som forts påverkar den egna situationen tycker de allra flesta att den
förda politiken varit till nackdel for
10 SVENSK TIDSKRIFT
Sex av tio ställer sig frågande inför
hur man skall kunna utöva inflytande
som medborgare. I det sammanhanget kan man fråga sig var gränsen
går fOr legitimitet i det politiska
systemet. Röstdeltagande ligger for
internationella fOrhållanden på en
hög nivå. Det gör det inte automatiskt. Människor måste tycka att
det är viktigt och relevant att rösta.
För alldeles självklara är inte våra
höga röstetal. EU-valet kanske är ett
udda exempel men ändå finns det
där: Om man inte tycker att det är
meningsfullt går man inte och röstar.
<
>
tn
z
tn
(l
>
I EU-frågan är människor skeptiska. Varannan skulle vilja att
Sverige länmar EU och fYra av tio att
vi stannar kvar. I EMU-frågan är det
drygt var femte som vill gå med nu
Talang
De som för fram tanken att alla
inte är lika begåvade och att olika
begåvning får konsekvenser i vår
internationella och symbolanalytiska värld rör upp starka känslor och sätter vårt jämlika blod i
svallning.
Varför är olika förutsättningar i
livet en så het potatis just hos
oss? Det är ju inget nytt fenomen
precis.
l Bibeln kan vi läsa liknelsen om
punden, de anförtrodda pun-den
och det nedgrävda pundet.
Historien slutar med beröm för
den gode och trogne tjänaren som
gjorde bra ifrån sig och fördubblade sitt kapital, men med
och lika många som vill vänta och se.
Fyra av tio kan inte alls tänka sig ett
medlemskap i EMU.
I ett europeiskt perspektiv är
svenskarna ett land av flexibla opportunister där man upplever filosofiska
ställningstaganden som främmande.
Betoning av andlighet är klart lägre
i Sverige än i Europa i övrigt.
Det finns såväl en entreprenöranda
som en tendens att man utan problem kan överlåta samhället till
staten.
Många vill ta tillvara välfårdssamhället utan att själva bidra med så
mycket.
Det stora statliga ansvaret har lett
till att människorna har en lägre tillgråt och tandagnisslan för den
slöe som bara grävde ner sitt pund
i jorden.
l den nya bibelöversättningen
har man konverterat valutan från
pund till talenter vilket gör poängen tydligare. Talenter är samma ord som talang.
Vad Jesus egentligen säger är:
Gör det bästa av de förutsättningar du har fått. satsa på dig
själv. Det är din plikt att använda
ditt liv och din förmåga så att du
växer. Det är ett brott att vara
passiv om det så bara är en enda
möjlighet som går i stöpet. l så
fall kan du gott sitta ”i mörkret
därute — gråta och skära tänder”.
(Matt 25:14-30)
SVENSK TIOSKRIFT
tro till sin egen formåga att ta vara på
sig själva.
Svenskar söker sig gärna till en
modell som betonar en trygg vardag
och materiellt välstånd snarare än
risktagande och självutveckling.
Lättanpassliga svenskar
Svenskarnas opportunistiska och
flexibla inställning gör att man har
lättare att anpassa sig i arbetslivet och
finna nya lösningar. I Sverige behövs
det fårre beslutsnivåer och man kan
också etablera en arbetsorganisation
som är bättre anpassad till snabba
forändringar än man exempelvis kan
i Frankrike med sin mycket hierarkiska organisationmodell.
Jesus förstår talangen som ett
investeringskapital från gud som
det är ens absoluta skyldighet att
använda sig av efter bästa förmåga hur litet det än är. Men i
Sverige avvisar vi sådana personliga försök. l Sverige ska resultatet vara detsamma oberoende av
egna insatser. Här glider ”ha det
lika bra” ihop med ”vara lika bra”
och förväxlas med människovärde.
De som avvisar skillnader borde
få revidera Bibeln och tala om för
den där Jesus att i Sverige satsas
det inte på talang. Här har vi
resultatjämlikhet. Ska några ha
servicejobb så ska alla ha det.
Helena Riviere
11
<
r
o
m
z
:r:
m
n
r
r
o