Tom Silverklo: Rättsstaten ska skydda medborgarnas integritet

Regeringen föreslog nyligen att personer som inte är misstänkta för brott ska få avlyssnas av polis. Man har tillsatt en utredning om detta. Nyspråksordet som används, preventiv tvångsmedelsanvändning, indikerar att man inte själva är särskilt bekväma med att berätta vad det handlar om. Det är förståeligt. I en rättsstat ska personer som inte begår brott ej heller riskera att utsättas för avlyssning eller annan tvångsmedelsanvändning.

Att regeringen nu lagt fram förslaget kan sannolikt förklaras som ett led i en pågående överbudspolitisk duell med Moderaterna. Inrikesminister Mikael Damberg (S) har inte utvecklat sina tankar i frågan närmare, medan Johan Forssell (M) med stor entusiasm förordat förslaget. Den senare menar att det saknas risk för oro.

Forssells försvar, som inrikesminister Damberg upprepat, är att endast så kallade gängkriminella ska omfattas. Det är önsketänkande. Det finns ingen definition av gängkriminella och gängen har inte medlemsmatriklar. Om ribban för att få avlyssna ska sättas så lågt att personer som inte är misstänkta för något brott ska kunna avlyssnas, vad blir risken då? Naturligtvis kommer många som inte har något alls att göra med dylik verksamhet att svepas med. Detta är inget som kan viftas bort, och den som har jaktlicens bör vakna till.  ”Jaktkretsar” nämns uttryckligen i Åklagarmyndighetens skrivelse, som exempel på miljöer där man vill kunna avlyssna utan dagens spärrar. När polisens avlyssning av skogsföretagaren Karl Hedin konstaterats bryta mot lagen, var det nya förslaget att få avlyssna utan brottsmisstanke en reaktion från Åklagarmyndighetens sida.

Man måste komma ihåg att myndigheter i Sverige har mycket långtgående möjligheter till tvångsmedelsanvändning. I vissa fall är det motiverat, i andra kan de diskuteras. För att det ska gå att motivera måste man dock ha skarpa spärrar, som gör att inte oskyldiga eller brottsoffer drabbas.

De som vi dagligdags talar om som gängkriminella är vanligtvis individer som begår brott de kan misstänkas för. Handlar det om brottslighet som vi associerar med gängkriminalitet – rån, mord, narkotikabrott och utpressning – finns möjligheterna att avlyssna redan idag. Man kan även fråga sig, om en gängkriminell som det inte går att hitta några som helst brottsmisstankar mot, verkligen är kriminell. Det kan knappast uteslutas, att anledningen till att personen inte kan misstänkas för något, är att vederbörande faktiskt inte begår brott. Det innebär att antingen måste ribban sättas så lågt att i princip alla kan avlyssnas eller att dagens möjligheter att avlyssna brottsmisstänkta räcker.

Vi vet också att verkligheten ofta blir en annan än den bild som ges när förslag säljs in. Datalagringen, som senare förklarades strida mot grundläggande mänskliga rättigheter av EU-domstolen, hävdades endast handla om de grövsta brotten, det vill säga grov organiserad brottslighet och terrorism. När den väl var införd kom den att användas tiotusentals gånger om året, främst för taxeringsärenden och upphovsrättsbrott, enligt de uppgifter som internet- och teleoperatörerna lämnat. Hade man talat om detta istället för terrorism är det svårt att se att det kunnat gå igenom.

I en intervju i SvD (2021-08-24) säger Forssell att om någon ”har problem med det att någon lyssnar på deras kommunikation har de alltid valet att sluta med kriminalitet”.  Detta argument är dock inte förenligt med det Forssell föreslår. Om även personer som inte ägnar sig åt kriminalitet får utsättas för avlyssning kan man inte undkomma det genom att ”sluta med kriminalitet”. Däremot är Forssells princip bra; hederliga personer ska inte behöva utsättas för avlyssning eller andra tvångsmedel. Det är seriösa politikers uppgift att se till att den rågången hålls.

Det är i sammanhanget något förvånande att förslagen får stöd av Forssell och Moderaterna. Under lång tid, framförallt under Gösta Bohmans och Gun Hellsviks tid i politiken, var rättsstaten och den enskildes skydd mot staten en central del i Moderaternas politik. Åtgärder mot brottslighet skulle inriktas mot dem som begick brotten – vi övriga skulle skyddas. Rättsstatens principer skulle vara med hela vägen.

Idag ligger Centerpartiet närmare Bohmans linje än Forssell. Vi vill exempelvis se över systemet med straffrabatter, fokusera på förberedelsebrott så att kriminella kan gripas och straffas i ett tidigt skede och höja straffet för övergrepp i rättssak. Allt detta är, till skillnad från Forssells och S-regeringens avlyssningsförslag, åtgärder som riktar sig mot personer som faktiskt begår brott.

Tom Silverklo är regionråd (C) i Region Jämtland Härjedalen och ordförande för Centerpartiet Östersund