Tony Gunnarsson: Hitta din inre jägar-samlare

Människans omgivningar och samhällen har alltid förändrats och människan med dem. Människan är också extraordinärt bra på att anpassa sig till nya omständigheter; det måste till och med sägas vara utmärkande för vår art. Men, på senare decennier har den tekniska, digitala och sociala utvecklingen gått så oerhört fort att människans evolutionära anpassning inte har haft en chans att hålla samma takt. Detta menar de välmeriterade evolutionsbiologerna Bret Weinstein och Hether Heying kan förklara fenomen såsom växande psykisk ohälsa i stora delar av västvärlden.

Hur bör vi då tackla denna hyperförändring? Det är hopplöst att vi fortsätter att försöka slå knut på oss själva i jakten på att hänga med tekniken. Lösningen är inte heller att försöka reversera samhällsutvecklingen, menar Weinstein och Heying. I boken A hunter-gatherers guide to the 21^st century (2021) driver de I stället tesen att vi genom en ökad kunskap om vårt biologiska arv kan underlätta förståelsen av oss själva och våra behov, även i dagens samhälle.

De poängterar att människan förändras mycket långsamt. Den moderna Homo sapiens är en produkt av 3,5 miljarder års evolution och våra kroppar och hjärnor är i princip likadana som de var redan för 200 000 år sedan. Rent biologiskt är vi fortfarande jägar-samlare som lever i ett hypermodernt sammanhang, uråldriga kroppar i en post-industriell värld.

Genom att studera jägar-samlarmänniskan kan vi få värdefull vägledning kring hur vi bör leva. Med denna utgångspunkt går författarna i tur och ordning igenom några av vår samtids stora trätoämnen: matkonsumtion, relationen mellan könen, sömn, medicin, föräldraskap och så vidare. Djupare resonemang blandas med alldagliga tips (sov när det är mörkt, ät tillsammans med andra).

Författarna beskriver sig själva som i grunden progressiva socialliberaler, men menar sig inte bara vara frånsprungna av samtiden, utan också den vänster de förut såg som sina meningsfränder. I stället har boken, vars baksida är fylld av hyllningar från samtida intellektuella som Jonathan Haidt, Jordan Peterson och Robert Sapolsky, ett klassiskt konservativt grundbudskap: både våra individuella val och politiska reformer bör vägledas av principen om Chestertons staket. Den kristne tänkaren G.K. skrev på 1920-talet att man inte bör förändra system man inte helt förstår och illustrerade sensmoralen med en liknelse om ett staket. Stöter man på ett staket eller grind över en väg, bör man först fundera över varför någon bemödat sig med att resa barriären. Först när man förstått detta och därmed inser vad som kan gå förlorat bör en eventuell rivning komma på fråga.

Saker, tillvägagångssätt eller system som utformats av människor över många generationer har med största sannolikhet tydliga förtjänster, även om de kan vara dolda för oss i nuet. Det gäller även vår biologi. Att blindtarmen finns i våra kroppar trots, eller tack vare, miljontals års evolution tyder på att den fyller en betydelsefull funktion, även om den inte varit uppenbar för oss (under stora delar av 1900-talet ansågs den värdelös). Vi bör inte utan mycket goda skäl avlägsna kroppsdelar eller göra andra stora kroppsliga ingrepp. På samma sätt finns det, menar makarna Weinstein och Heyer, med stor sannolikhet goda skäl till att människan traditionellt gjort åtskillnad mellan män och kvinnor och mellan vuxna och barn liksom att man hållit hårt i institutioner såsom äktenskapet.

Detta resonemang kan förhoppningsvis ge värdefulla inspel till den i dag mycket infekterade samhällsdebatten om sexualitet, kön och genus. På detta område behöver vi ta ned tempot, ta del av äldre erfarenheter och samtala igenom frågorna grundligt. Helst runt en lägereld, menar Weinstein och Heying.

Tony Gunnarsson är fil. kand. i statsvetenskap och fri skribent