Trädgårdskorrespondenten: Plakatpolitik för klimatet
I Malmö pågår just nu Malmö Garden Show – staden gillar ju som bekant både att arrangera evenemang och att namnge dem lite snyggt på utrikiska. Årets tema är ”Jorden vi ärvde, bevarande och överlevnad, framtidsdrömmar och ursprung”. En tematisering som för all del i alla fall inte hade förlorat på att dras ett par varv genom översättaren, eftersom den redan är så luddig som den kan bli.
Men säljer gör den tydligen. Eder utsända korrespondent noterade strålande kommers hos de många utställarna som krängde varor för att förgylla stadens prydliga och hårdtrimmade trädgårdar – i klimatets tecken, naturligtvis.
På plats på området rymdes ett antal food trucks, alla belagda med en lång rad direktiv i klimatets namn. Bland dem noterar besökaren kanske främste förbudet mot engångprodukter i plast, eller snarare papptallrikarna som börjar lösas upp så snart de kommer i kontakt med maten och viker sig under vikten av allt utöver tre pommes, och besticken av trä som dränker smaken av vad helst man lastar på dem och känns som sandpapper mot tungan. Än så länge får de dock faktiskt servera kött, eller i alla fall kyckling. Man får väl vara glad så länge det varar.
Och så är det där med vattnet. Stilla vatten får inte säljas på området. I stället ska det någonstans finnas en vattenkran att fylla sin flaska vid. Vilken flaska? Den du som god samhällsmedborgare borde tagit med dig hemifrån. Och om du inte har någon sådan? Tufft. I synnerhet i 23 grader och gassande sol.
Alternativen som bjuds är läsk och sötade drycker. Och välfyllda glas vin. Någon burk överprisat mineralvatten fanns också. Exakt hur detta skulle vara ett bättre alternativ för klimatet, eller folkhälsan, verkar ingen riktigt veta. Flaskan torde ju ha samma miljöpåverkan oavsett vad som är i den. Och kan ju både återanvändas och återvinnas – till skillnad från de svarta plastkrukorna de flesta av mässans växter levereras i.
Vad gäller den återanvändbara flaskan som borde tagits med hemifrån – goda samhällsmedborgare är vare sig glömska, lättdistraherade eller spontana, det förstår ju vem som helst – så saknar den tydligen klimatpåverkan.
Eller kan det vara så illa att det finns vissa likheter med de ack så klimat-chicka tygkassarna i ekologisk bomull som den urbana medelklassen nu fyller hallgarderoberna med, och heller aldrig kommer ihåg att ta med sig? Som behöver användas 20 000 gånger för att komma ner i samma klimatavtryck som en plastkasse.
Och då ska det alltså vara samma tygkasse.
Det är ju tur att det inte går trender i accessoarer.
Trädgårdskorrespondenten