Trumps tyska hus
Även i USA förs en tidvis infekterad diskussion om arkitektur. Väldigt många är, liksom i Europa, missnöjda med de skapelser i stål, glas och betong som nästan alltid blir resultatet när olika privata och offentliga projekt ska genomföras. Det gäller både bostäder och kommersiella lokaler. Men vulgärdebatten som så ofta möter Trumps initiativ omöjliggör den debatt som borde föras, skriver Mats Fält.
Oppositionen mot de rådande maximerna kritiseras ofta för att sakna bildning och perspektiv. Oppositionella arkitekter – de finns men är inte många – har ibland fått arga brev från sina egna yrkesorganisationer som innehållit mycket tydliga uppmaningar till tystnad och anpassning. Intresset för öppen debatt är ungefär lika stort som på en gala i Hollywood eller ett möte med KRO.
Det finns några svenska exempel på projekt som försökt bygga utanför boxen. Ett är det omdiskuterade klassiska kvarter som är på gång i Växjö. Det ska bland annat innehålla dataföretaget IST:s huvudkontor. Det medeltidsinspirerade Jakriborg söder om Lund är ett annat liksom den sekelskiftesinspirerade (rätt sekelskifte) Trädgårdsstaden i närheten av Tyresö slott på Södertörn.
Gemensamt för samtliga är att de mötts av kraftig kritik, inte minst från arkitektkåren, bland annat för att vara pastischer med äldre förebilder. Så får man helt enkelt inte bygga. En annan sak som de har gemensamt är att de mötts av övervägande positiva reaktioner från allmänheten och de som faktiskt valt att bo i husen.
President Trump har gett sig in i även den här debatten. Inte främst genom sina egna insatser som byggmästare. 1800-talsidyll är inte riktigt det som präglat Trumps nybyggda hotell och spelpalats. Däremot har han lyft frågan i ett av sina många presidentdekret. Det är uttalanden som styr hur den federala administrationen ska agera inom olika områden. Fördelen jämfört med lagar är att presidenten själv bestämmer om innehållet. Nackdelen är att näste president med ett penndrag kan undanröja initiativet. Alla större byggprojekt som betalas med federala medel bör enligt Trump i framtiden utformas i traditionell, klassisk stil. Fler romerska tempel och färre lådor i stål och betong, kan bli resultatet. Initiativet har naturligtvis mötts av ett ramaskri från de som vet hur arkitektur bör utformas. Alltså som stora opersonliga lådor utan mer än marginella inslag av den arkitektur som Trump och de obildade massorna uppskattar. Eftersom det handlar om Trump så kopplar kritikerna gärna ihop initiativet med auktoritära idéer, förakt för demokratin och Tredje Riket.
Även här borde den regel tillämpas som stadgar att när en diskussion om något helt annat kommer in på Hitler bör den skyndsamt avslutas. Visserligen har Trump både sagt och gjort mycket dumt, familjen härstammar dessutom från det vackra men politiskt inte alltid okontroversiella Bayern, men att koppla detta försök att göra världen lite vackrare till nazismen är bara dumt. Det är betydligt mer relevant att än en gång inventera var de ofta välbärgade arkitekterna bor – det är sällan i de moderna hus de så gärna vill bygga.
Vulgärdebatten som så ofta möter Trumps initiativ omöjliggör den debatt som borde föras. För det mesta sysslar även denne president med normala saker och föreslår helt okontroversiella lösningar. Eftersom det i stora delar av media i USA numera är accepterat att blanda seriös journalistik med extrema angrepp mot presidenten och hans administration omöjliggörs inte sällan den sakliga diskussion som en fungerande liberal demokrati förutsätter.
Trump har förvisso ett stort eget ansvar för debattens förfall. Om man är dåligt informerad, slarvig, oartig och lynnig blir det ofta fel. Om man inte förstår vikten av sakkunskap och erfarenhet gör man många misstag. Samtidigt leder medias nya spelregler till att Trump ofta helt korrekt kan hävda att journalister går över gränsen, är uppenbart partiska och umgås ungefär lika slarvigt med sanningen som presidenten.
Kombinationen gagnar inte USA. Varken samhället eller arkitekturen. Dessutom gagnar det inte oppositionen mot Trump. Motangreppen mot media utgör en central del av innehållet på presidentens återkommande massmöten. Han får utan större ansträngning med sig publiken, som känner igen exemplen på medias magplask. De gillar det inte.
Mats Fält (M) är förtroendevald i Tyresö kommun