Ulf Emanuelli; Naturbarnet
2002
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
.__
Q)
…::.::
u
😮
CQ
POLITIK
Naturbarnet
Av Ulf Emanuelli
Bill Clinton var både Saturday night Bill och Sunday morning Bill. Lika omdömeslös som han verkade i det privata,
lika seriös och disciplinerad var han som president.
N
ÄR JOE KLEIN ger Ut en
bok om Bill Clinton
blir det genast intressant. Det är inte första
gången han skriver
om den förre presidenten. 1996
utkom, under pseudonymen Anonymous, nyckelromanen Primary
Colors, skriven när Klein som journalist på Newsweek följde Clintons
valkampanj 1992. Boken blev sedermera film med John Travolta och
Emma Thompson i huvudrollerna.
Det är tydligt att Joe Klein är
imponerad av Bill Clinton men han
”I did not have sexual
relations with that woman.”
är också- som den som läst Primary
Colors förstår – mycket kritisk. Det
är en komplicerad bild av Clinton
som framträder i ”The Natural”. Dick
Morris, Clintons förre mediekonsult,
menade att Clintons personlighet var
kluven mellan Saturday night Bill och
Sunday morning Bill. Denna tudelning blir tydlig i Kleins bok. Få
moderna politiker har förmågan att
uttrycka empati och närhet som
Clinton. Samtidigt var han kapabel
att svika sin familj och sina närmaste vänner gång efter annan.
Klein menar att Clinton som president var seriös, disciplinerad och
inriktad på sakfrågor. Beträffande de
flesta inrikespolitiska sakfrågor hade
han en imponerande detaljkunskap
och engagemang. I debatter var Bill
Clinton fullständigt överlägsen, han
kunde avslappnat och övertygande
redovisa en aldrig sinande ström av
fakta. En speciell händelse under
Clintons presidentskap visar på
exceptionell förmåga att hantera situationer (den har beskrivits tidigare,
men den imponerar uppenbarligen
på Klein också). Bill Clinton skall
hålla sitt årliga State of the Union-tal
inför kongressen. När applåderna
tystnar och presidenten skall inleda
talet upptäcker han, liksom medarbetarna, att det på telepromptern rullar ett sex månader gammalt tal. elinton tvingades att improvisera, inför
kongressen, ända tills det rätta
talet kom upp på telepromptern.
Och åhörarna märkte inget.
Samtidigt tecknas bilden av en
cynisk president styrd av en
mediestrategi, där ingenting görs eller
sägs utan att det har gjorts mätningar bland väljarna. Till och med under
Lewinskyskandalen gjordes mätningar på hur det amerikanska folket skulle reagera på ett eventuellt erkännande. I en annan ökänd mätning ställdes
frågan hur väljarna skulle reagera på
olika semesteralternativ som presidenten skulle kunna tänkas välja.
Klein påvisar också Clintons förhållandevis avslappnade attityd till sanningen. Tre citat kommer för alltid
att vara förknippade med Clinton:
”I have experimented with marijuana a time or two. And I didn’t like
it, and didn’t inhale, and didn’t try
it again.”
”I am going to say this again: I
did not have sexual relations with
that woman- Miss Lewinsky.”
EIJISvensk Tidskrift l2oo2, nr 61
”It depends on what the meaning
of the word ’is’ is. If the- if he- if is
means is and never has been, that is
not – that is one thing. If it means
there is none, that was a completely
true statement.”
Bill Clintons tid som president
präglades av hårda och öppna konflikter mellan presidenten och de
republikanska delarna av kongressen. Joe Klein förklarar mycket av
den hänsynslösa konfrontationen
med Newt Gingrichs ledarskap, men
framhåller också att ursprunget till
de hårda konflikterna kan sökas
längre bak i tiden, särskilt under den
tid som demokraternas dominans av
kongressen ledde till arrogans och
översitteri.
Skandalen kring Monica Lewinsky kommer för alltid att vara nära
förknippad med Bill Clinton. Av
denna anledning är det naturligt att
den ägnas stort utrymme. Det är
onekligen förvånande att en person
som valts till ett av världens främsta
ämbeten, efter många års kämpande i uppförsbacke, tar så stora risker
med sin framtid, sin familj och sitt
ämbete. Det är givetvis berättigat att
fråga sig om det uppenbart dåliga
omdöme som Clinton visade i detta
fall begränsade sig till privatlivet.
Klein ställer till exempel frågan om
flera av de militära operationer som
utfördes i samband med Lewinskyskandalen skulle ha utförts i annat
fall.
Joe Kleins bok är mycket välskriven och detaljerad. Den behandlar
många sakfrågor på ett seriöst och
djupgående sätt. Den är ett allvarligt
försök att kortfattat och uppriktigt
beskriva Bill Clintons presidentskap.
Ulf Emanuelli (ulf.emanuelli@moderat.se) är pol mag och assistent i Europaparlamentet.
BOKFAKTA
Författare: Joe Klein
Titel: The Natural
Förlag: OHodder&Stoughton, London, 2002
Q)
…::.::
u
😮
CQ
POLITIK
Naturbarnet
Av Ulf Emanuelli
Bill Clinton var både Saturday night Bill och Sunday morning Bill. Lika omdömeslös som han verkade i det privata,
lika seriös och disciplinerad var han som president.
N
ÄR JOE KLEIN ger Ut en
bok om Bill Clinton
blir det genast intressant. Det är inte första
gången han skriver
om den förre presidenten. 1996
utkom, under pseudonymen Anonymous, nyckelromanen Primary
Colors, skriven när Klein som journalist på Newsweek följde Clintons
valkampanj 1992. Boken blev sedermera film med John Travolta och
Emma Thompson i huvudrollerna.
Det är tydligt att Joe Klein är
imponerad av Bill Clinton men han
”I did not have sexual
relations with that woman.”
är också- som den som läst Primary
Colors förstår – mycket kritisk. Det
är en komplicerad bild av Clinton
som framträder i ”The Natural”. Dick
Morris, Clintons förre mediekonsult,
menade att Clintons personlighet var
kluven mellan Saturday night Bill och
Sunday morning Bill. Denna tudelning blir tydlig i Kleins bok. Få
moderna politiker har förmågan att
uttrycka empati och närhet som
Clinton. Samtidigt var han kapabel
att svika sin familj och sina närmaste vänner gång efter annan.
Klein menar att Clinton som president var seriös, disciplinerad och
inriktad på sakfrågor. Beträffande de
flesta inrikespolitiska sakfrågor hade
han en imponerande detaljkunskap
och engagemang. I debatter var Bill
Clinton fullständigt överlägsen, han
kunde avslappnat och övertygande
redovisa en aldrig sinande ström av
fakta. En speciell händelse under
Clintons presidentskap visar på
exceptionell förmåga att hantera situationer (den har beskrivits tidigare,
men den imponerar uppenbarligen
på Klein också). Bill Clinton skall
hålla sitt årliga State of the Union-tal
inför kongressen. När applåderna
tystnar och presidenten skall inleda
talet upptäcker han, liksom medarbetarna, att det på telepromptern rullar ett sex månader gammalt tal. elinton tvingades att improvisera, inför
kongressen, ända tills det rätta
talet kom upp på telepromptern.
Och åhörarna märkte inget.
Samtidigt tecknas bilden av en
cynisk president styrd av en
mediestrategi, där ingenting görs eller
sägs utan att det har gjorts mätningar bland väljarna. Till och med under
Lewinskyskandalen gjordes mätningar på hur det amerikanska folket skulle reagera på ett eventuellt erkännande. I en annan ökänd mätning ställdes
frågan hur väljarna skulle reagera på
olika semesteralternativ som presidenten skulle kunna tänkas välja.
Klein påvisar också Clintons förhållandevis avslappnade attityd till sanningen. Tre citat kommer för alltid
att vara förknippade med Clinton:
”I have experimented with marijuana a time or two. And I didn’t like
it, and didn’t inhale, and didn’t try
it again.”
”I am going to say this again: I
did not have sexual relations with
that woman- Miss Lewinsky.”
EIJISvensk Tidskrift l2oo2, nr 61
”It depends on what the meaning
of the word ’is’ is. If the- if he- if is
means is and never has been, that is
not – that is one thing. If it means
there is none, that was a completely
true statement.”
Bill Clintons tid som president
präglades av hårda och öppna konflikter mellan presidenten och de
republikanska delarna av kongressen. Joe Klein förklarar mycket av
den hänsynslösa konfrontationen
med Newt Gingrichs ledarskap, men
framhåller också att ursprunget till
de hårda konflikterna kan sökas
längre bak i tiden, särskilt under den
tid som demokraternas dominans av
kongressen ledde till arrogans och
översitteri.
Skandalen kring Monica Lewinsky kommer för alltid att vara nära
förknippad med Bill Clinton. Av
denna anledning är det naturligt att
den ägnas stort utrymme. Det är
onekligen förvånande att en person
som valts till ett av världens främsta
ämbeten, efter många års kämpande i uppförsbacke, tar så stora risker
med sin framtid, sin familj och sitt
ämbete. Det är givetvis berättigat att
fråga sig om det uppenbart dåliga
omdöme som Clinton visade i detta
fall begränsade sig till privatlivet.
Klein ställer till exempel frågan om
flera av de militära operationer som
utfördes i samband med Lewinskyskandalen skulle ha utförts i annat
fall.
Joe Kleins bok är mycket välskriven och detaljerad. Den behandlar
många sakfrågor på ett seriöst och
djupgående sätt. Den är ett allvarligt
försök att kortfattat och uppriktigt
beskriva Bill Clintons presidentskap.
Ulf Emanuelli (ulf.emanuelli@moderat.se) är pol mag och assistent i Europaparlamentet.
BOKFAKTA
Författare: Joe Klein
Titel: The Natural
Förlag: OHodder&Stoughton, London, 2002