Ulla Hamilton: När fyrkantiga regler drabbar eleverna

Läser om kommunala högstadieskolor i Gällivare som Skolinspektionen är kritisk mot på flera punkter. Den första tanken när jag läser Skolinspektionens beslut är, hur kommer det sig att media inte verkar vara lika måna om att uppmärksamma situationen för elever som går i dåligt fungerande kommunala skolor som brister för elever i en friskola? Är inte elever i kommunala skolor lika värda att uppmärksamma som friskoleelever? Trots allt så går 84 procent av alla grundskoleelever i kommunala skolor.

Skolinspektionen fattade ett unikt beslut den 4 februari 2025 – att vidta statliga åtgärder gentemot de kommunala grundskolorna Sjöparkskolan A och B (åk 7-9) i Gällivare. Det är allvarlig kritik som riktas mot skolorna där det går 400 elever i åk 7-9. Kritiken är inte ny, den har framförts sedan 2022 från Skolinspektionens sida. Intressant nog har Skolinspektionens agerande, mig veterligen, inte varit särskilt uppmärksammat, annat än lokalt, av etermedia. Om en liknande kritik hade framförts om en friskolehuvudmans skola hade det med stor sannolikhet blivit en nyhet i riksmedia, såväl radio som TV.

Skolinspektionens beslut om statliga åtgärder för rättelse för Sjöparkskolan A och B i Gällivare kommun innebär att Skolinspektionen ”tar över” och ser till att det vidtas åtgärder för att rätta till brister på skolorna, på bekostnad av Gällivare kommun. Detta är ett mycket ingripande beslut och det har bara inträffat en gång tidigare och då var det Storvretskolan i Botkyrka som Skolinspektionen ”valde att ta över” på grund av undermåliga förhållanden och att huvudmannen – kommunpolitikerna- inte klarade av att leverera skolundervisning av tillräcklig kvalitet. För det är huvudmännen som är ytterst ansvariga för skolverksamheten, i kommunen politikerna och i friskolorna ägarna.

Vad handlar det då om för brister som kommunpolitikerna i Gällivare inte har klarat av att hantera för högstadieeleverna?

• att undervisning periodvis uteblir i olika ämnen
• att elever inte får den undervisningstid de har rätt till
• att mottagande och undervisning av nyanlända elever brister
• att skolan inte ger särskilt stöd till elever som behöver det 
• att skolan brister i arbetet med elever som har omfattande frånvaro
• att bristerna försvårar förutsättningarna för eleverna att klara skolan.

Skolinspektionen konstaterar också att det finns stora brister i skolornas arbete med att skapa trygghet och studiero, vilket påverkar elevernas rätt till en god arbetsmiljö. Allt detta och mer därtill framgår av det beslut som Skolinspektionen tagit. Nu tillsätter Skolinspektionen två rådgivare som ska jobba på inspektionens uppdrag och leda arbetet för att avhjälpa bristerna. Skolinspektionen fakturerar Gällivare kommun de kostnader som åtgärderna medför. Åtgärderna kommer att pågå som längst i nio månader. Skolinspektionens kritiken handlar om såväl organisatoriska problem som att det råder en brist på lärare. När det gäller lärarbristen skriver Skolinspektionen följande i sitt beslut:

”Av scheman och intervjuer med lärare, elever och rektorerna framgår att lektioner i NO i början av höstterminen 2024 ställts in för vissa klasser till följd av att en lärartjänst varit vakant. Från och med den 23 september 2024 har alla klasser en ansvarig lärare i NO då lärare tagit på sig extratimmar. Rektorerna uppger att eleverna kommer att ha kompenserats för den undervisningstid som de gått miste om per vecka 47 hösten 2024. Elever och lärare berättar att det generellt varit många inställda lektioner under början av höstterminen 2024. Till exempel hade vissa klasser ingen undervisning i svenska i början av höstterminen 2024. Elever från olika klasser berättar att det uteblivit lektioner i olika hög utsträckning. Vissa elever säger att det inte uteblivit så många lektioner, medan andra uppskattar att det uteblivit två–fyra lektioner per vecka. Orsaken till att lektioner ställs in uppges vara att lärare är frånvarande, men det framkommer också exempel på att läraren är inbokad på möten under lektionstid eller att läraren är schemalagd på flera lektioner samtidigt. Rektorerna uppger att administratörerna registrerar vilka lektioner som ställs in och sammanställer hur mycket tid som fallit bort. Därefter läggs en plan upp för hur eleverna ska få igen undervisningstiden. Rektorerna berättar vidare att huvudmannen tillfört medel för att anställa ytterligare en husvikarie till Sjöparksskolan.”

Situationen i Gällivare väcker många tankar kring det regelverk som styr skolverksamheten i Sverige. Det är lätt att förstå att det kan vara svårt att lösa undervisningen om det saknas lärare. Det som däremot är svårt att förstå är att det inte är möjligt för en skolhuvudman att till exempel använda sig av distansundervisande lärare som finns på annat håll i landet. Det måste ju vara bättre att eleverna får undervisning av en behörig lärare, kanske kontakterad för en termin, än att lektioner ställs in och att skolan sedan i efterhand ska kompensera eleverna för dessa missade lektioner. Men en sådan lösning är inte tillåten i Sverige idag.

Jag tolkar det som att lagstiftaren anser att det är bättre att eleverna kompenseras i efterhand än att skolan får en möjlighet att hitta en lösning som innebär att undervisningen kan tillhandahållas så snabbt som möjligt. Om denna möjlighet skulle öppnas så är jag övertygad om att vi skulle se ”legitimerade mattelärare på distans” eller liknande verksamheter växa fram. Det finns säkert många som har invändningar mot en sådan lagändring; det bygger inte lärarlag, det riskerar att locka lycksökare och så vidare.

Men när verkligheten ser ut som den gör är ju alternativet det som vi ser i Gällivare just nu. Inställda lektioner. Och det är framförallt eleverna som drabbas, men även de lärare som får jobba dubbelt. En granskning av Skolverkets sk SALSA statistik visar också  tydligt effekterna. Andelen elever som fått godkänt betyg i Sjöparkskolan A är 60 procent (65) och i Sjöparkskolan B 44 procent (63). Siffran inom parentes anger hur andelen borde vara utifrån ett modellberäknat värde baserat på elevsammansättningen och elevernas bakgrund, det sk SALSA-värdet. Skolorna underpresterar således utifrån hur det statistiskt sätt borde vara med hänsyn till elevsammansättningen och elevernas bakgrund. Man kan undra hur det hade sett ut om skolorna redan för flera år sedan hade haft möjlighet att ta in distansundervisande lärare.

Ulla Hamilton är fri debattör och tidigare VD för Friskolornas Riksförbund