Upptäck det företagsamma Sverige!

Skolan behöver använda omvärlden som resurs i klassrummet. Vi är övertygade om att undervisningen kring entreprenörskap kan stimuleras genom konkreta exempel på framgångsrika entreprenörer, skriver Mia Liljestrand och Anders Johnson om varför Svenskt Näringsliv satsar på en nätplats med exempel från olika branscher och regioner.

Sveriges historia är inte enbart, eller ens främst, dess konungars. Det är i hög grad en historia om driftiga entreprenörer som har utvecklat nya produkter och som därigenom har bidragit till att bygga upp vårt välstånd.

Historien visar att människor kan utveckla entreprenörskap oavsett bakgrund. Många av våra främsta entreprenörer har kommit ur enkla förhållanden. Ett exempel är Ericssons grundare Lars Magnus Ericsson som föddes i ett fattigt bondehem i Värmland. Ett stort antal invandrare har kommit till Sverige och grundat företag som Bonniers, Cloetta, Felix och Perstorp. Vår entreprenörshistoria rymmer också många framgångsrika kvinnor, till exempel Sofia Gumaelius och Wilhelmina Skogh som under 1800-talet var pionjärer inom reklam respektive besöksnäring.

För att framgångsrika entreprenörer ska kunna utvecklas räcker det inte med lagar och andra formella regelverk som gynnar företagsamhet. Det behövs också kunskaper och attityder som är gynnsamma för entreprenörskap. Skolan spelar här en viktig roll.

Den svenska skolan har fått ett nytt, tydligt uppdrag, nämligen att stimulera entreprenörskap bland eleverna och belysa entreprenörskapets betydelse för samhällsutvecklingen.

Vi välkomnar skolans ökade fokus på samverkan med näringslivet och entreprenörskap. Genom att stärka elevernas företagsamhet bidrar vi till att öka deras möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. För oavsett om eleverna/studenterna väljer att bli egna företagare eller inte är det här en kompetens och förhållningssätt som efterfrågas i näringslivet idag. Företagsamma människor är personer som ser möjligheter och gör någonting med dem. Och företagsamma människor behövs inom alla samhällssektorer.

2009 presenterade regeringen skriften Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Där heter det bland annat att ”entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet”. I de nya läroplanerna för både grundskola och gymnasieskola beskriver man entreprenörskap som både övergripande perspektiv samt en kunskap som krävs för att utveckla nya idéer och verksamheter.

Tyvärr råder det stor oklarhet inom och utom skolan om vad detta innebär i praktiken. Vi kan också konstatera att läroböckerna i samhällskunskap och historia för högstadiet och gymnasiet normalt är mycket bristfälliga då det gäller att belysa entreprenörskap. Oftast förekommer inte ens orden ”entreprenör” eller ”entreprenörskap” i boken.

Det är uppenbart att läroböckerna har brister i sin skildring av den ekonomiska historien och av det moderna näringslivet. Exempelvis sägs normalt ingenting om invandrarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling från medeltiden och framåt.

Vi är övertygade om att undervisningen kring entreprenörskap kan stimuleras genom konkreta exempel på framgångsrika entreprenörer – kvinnor och män, invandrare och svenskfödda – gärna från elevernas egen hembygd. Därför har Svenskt Näringsliv tagit fram en omfattande nätplats, www.företagsamheten.se, med hundratals exempel från olika branscher, tidsepoker och regioner.

För att lyckas med uppdraget att jobba med entreprenörskap i utbildningssystemet behöver skolan använda omvärlden som resurs i klassrummet! Bjud in företagsamma människor och låt dem berätta sin berättelse. Upptäck det företagsamma Sverige! (SNB)

Mia Liljestrand
Ansvarig entreprenörskap i utbildningssystemet
Svenskt Näringsliv.

Anders Johnson
Skriftställare och näringslivshistoriker.