Ur arkivet: Försvarsfrågan i riksdagen

”Förberedelserna för Atlantpakten ha nu fortskridit så långt, att 12 stater väntas underteckna pakten under första hälften av april månad – USA och Canada, Storbritannien och Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg, Norge, Danmark och Island, Portugal och Italien. Genom en planerad Medelhavspakt indrages även Grekland och Turkiet i det västra försvarssystemet. Spanien hör genom sitt läge de facto redan dit men kan av inrikespolitiska skäl ännu icke godtagas. Utanför de båda världsblocken stå av europeiska stater därefter endast Bizonien, Österrike, Schweiz och Sverige. Bizonien och Österrike äro i praktiken redan inlemmade i försvaret genom västmakternas ockupationsstyrkor och Schweiz saknar på grund av sitt speciella läge med dess exceptionellt förmånliga försvarsmöjligheter varje anledning att uppge sin traditionella neutralitet.

Kvar står utanför blocken endast Sverige. Det är detta som hänt och det måste sannerligen vara skäl nog att ompröva vår försvarsfråga. Riksdagen fann, som sagt, inte anledning att så göra. I deklarationer från alla de politiska partierna – utom kommunisterna – i samband med sammanbrottet för de nordiska försvarsförhandlingarna framhölls såsom det i nuläget mest angelägna att se om försvaret, att bevara och öka dess effektivitet. Dess styrka är och blir utslagsgivande för vår utrikespolitik och avgörande för vår möjlighet att bevara den ev. vinsten av vår »alliansfrihet» – fred vid konflikt mellan öst och väst. Man märkte inte mycket av dessa deklarationer och denna insikt i riksdagsdebatterna.”

Veckans rekommenderade läsning ur arkivet är den osignerade ledaren ”Försvarsfrågan i riksdagen” från 1949. Hela texten kan läsas här, och väljer man att läsa den i PDF-format blir läsbarheten betydligt bättre.

Svensk Tidskrift grundades 1911 och i samband med tidskriftens hundraårsjubileum digitaliserades hela arkivet som nu finns fritt läs- och sökbart på vår hemsida. Över hundra år av borgerlig idédebatt hittar du här.