USA debatterar American Sniper

Den slog kassarekord i januari. Den är den mest omdiskuterade filmen i USA på senare år: Clint Eastwoods film ”American Sniper”, som bygger på Chris Kyles självbiografi från 2012, om sitt liv och sina fyra turer från 2003 till kriget i Irak som prickskytt i ett elitförband.

Farlig propaganda och krigspornografi, är ett kritikeromdöme.

En inom sin ram, modell västern (de goda mot de onda) välgjord hyllning till soldaten som sätter sitt liv på spel för en sak han tror på – det är en annan uppfattning.

Eastwood, 85, ikon i filmhistorien och prisad regissör, har hamnat vid den politiska frontlinjen, med en film som producenten Bradley Cooper, filmens Kyle, kallat ”apolitisk.”

Men det bara går inte, när de flesta ser filmen som ett inlägg i striden om vad det innebär att vara en amerikansk patriot.
”Sniper” kan översättas med ”prickskytt”. Kyles uppgift var att skydda sina kamrater på uppdrag i Falluja, Ramadi, Bagdad.
Men säger man ”krypskytt” blir det mindre positivt.

Kyle dödade fler fiender än någon annan. Han klarade sig från kriget utan fysiska skador, men sköts till döds, tillsammans med en kamrat, 2 februari 2013. Förövaren var en störd Irakveteran som de tagit med till en skjutbana för att öva prickskytte, som terapi.
Greg Abbott, guvernör i Kyles hemstat Texas, utlyste på årets 2 februari dödsdagen till ”Chris Kyle Day”, med motiveringen att ”Vi behöver hjältar som likt Chris Kyle kan skydda oss mot ondskan”.

Kyle är i filmen en ung man som fostrats att hantera skjutvapen, vara stark och skydda de svaga, men tycks leva utan annat mål än att bli gift. 11 september 2001 ser han i tv tvillingtornen rasa i New York. Han tar värvning och åker till Irak. Han lämnar militärtjänsten 2009.

Inget sägs i filmen om bakgrunden till kriget, om hur USA:s planer kollapsar, om övergreppen i Abu Ghraib. Filmen sysslar enbart med soldaterna och deras reaktioner. Men de är inte heroiserande. Också skildringen av Kyles liv hemma i Texas erbjuder nyansering. Kyle skönmålas inte. Han vill inte tala om sina problem, han ter sig så enkelspårig och dras till kriget med dess kamratskap.

Kyle hyllas av konservativa amerikaner. Men liberaler tycker att han är farlig, som symbol för ett okritiskt ja när överheten kallar i patriotismens namn.

USA, från gemene man till Vita huset, skulle gärna vilja dra ett streck under krigen i Mellanöstern. Officiellt är de över. Det är lika lite sant som när president Bush proklamerade ”Uppdrag utfört” i Irak 2003.

Den stora uppmärksamheten kring Chris Kyle, boken och filmen, kan ses som ett av många försök att bearbeta historien och se en mening i vad som skett, med sikte på framtiden.

Kyle var en dödlig fiende för sina motståndare. Han var stor till växten. Han har blivit än större efter sin död. På gott för många, på ont för sannolikt något färre. (SNB)

Bo Ture Larsson är utrikesredaktör i Svenska Nyhetsbyrån (SNB).