Vad är det för fel på vänstern?

”Definitionen av vansinne är att göra samma sak om och om igen men förvänta sig olika resultat.”

Det är svårt för mig att inte tänka på detta citat som brukar tillskrivas Einstein när jag läser hur olika vänsterdebattörer tycker sig ana frisk luft och nya möjligheter i spåren av pandemin och de kriser den skapar, skriver Gunnar Hökmark.

Det är som att de inte kan tillgodogöra sig att socialistiska system har misslyckats om och om igen trots ständiga förhoppningar om utopin. Likväl vill de göra marknadsekonomi och fri handel till syndabockar för alla tillkortakommanden och problem mänskligheten möter. Det blir extra befängt när krisen kommer inte ur ekonomin utan ur den statskontrollerade ekonomin i en kommunistisk diktatur.

Marknadsekonomin löser sannerligen inte alla problem och det är just för att den inte är en utopi som drivs fram av tvång och despoti som den lyckas där realsocialismen har lett till kriser som ett ständigt tillstånd.

Under 30 års tid har marknadsekonomi och fri handel gjort det som planekonomier och socialism aldrig lyckades med.

I land efter land har fattigdomen trängts tillbaka. Barnadödligheten har minskat till nivåer ingen trodde var möjliga. Medellivslängden har ökat. Fler barn går i skola och har tillgång till sjukvård än någonsin. De svåra smittosamma sjukdomarna har trängts tillbaka och i flera fall blivit i princip utrotade. Inte bara andelen utan antalet riktigt fattiga är lägre än någonsin i modern tid.

Jämfört med socialism och statsstyrda ekonomier är resultaten slående. Realsocialismen förvandlade några av Europas rikaste ekonomier till kösamhällen med förfallna byggnader, söndriga vägar och utslitna människor. Förutom ofriheten präglades de av mänsklig förnedring och den styrande klassens lyx och tillgång till västerländska varor.

Sovjetunionen var under flera decennier ett land med svält och hungerdöd för miljoner och åter miljoner människor, för andra gällde den hopplöshetens fattigdom, lägerdöden eller avrättningsdöden. I Kina förlorade också miljoner och åter miljoner livet i det stora språnget och senare under kulturrevolutionen, genom svält, sjukdomar och lägerdöd. Kambodja. Nordkorea. Kuba. Venezuela.

Det förhindrade inte vänstern i Europa från att hylla diktaturerna. Stalin hyllades som den store ledaren. Fidel Castro hyllas fortfarande som en renässansfurste av ledande socialdemokrater. De röda Khmererna som utrotade närmare tre miljoner människor på Dödens Fält, hyllade av europeisk vänster som ansåg det var bra att man gjorde rent i samhället.

Nu på nytt vill stora delar av vänstern bryta den globalisering som gett välstånd och frihet åt miljontals människor. På nytt vill de ersätta framgångsrika marknadsekonomier med statlig styrning och planhushållning. Människor ska inte få välja sig sjukvård, trots att så många gör det, inte få välja skola trots att så många gör det och heller inte få välja barnomsorg. Vänstern är besatt av att än en gång pröva ett system som katastrofalt har misslyckats varje gång det har prövats. De hatar att den fria ekonomin har gett ett välstånd som skjuter hela den socialistiska idéen i sank. Ständigt utopin över människovärdet.

Nu är det pandemin, som kommit ur det kommunistiska Kinas statligt styrda ekonomi, som är skälet till att de anser att privat företagande, fri handel och privata alternativ är fel. En kris som kommer ur förtryckets system, som kunde utvecklas på grund av diktaturens logik och som nu drabbar hela den fria världen blir för vänstern ett skäl till att avskaffa valfrihet, dra ner på privat företagande som gett tillväxt och jobb, införa statligt företagande som inte minst i Sverige överallt har misslyckats och liksom Trump ersätta fri handel med protektionism. Vad är det för fel på vänstern?

På vilket sätt är pandemin från Kina ett uttryck för att marknadsekonomin har misslyckats? På vilket sätt är det marknadsekonomins fel att välstånd som bar marknadsekonomin har lyckats skapa drabbas av en pandemi som kommer ur det statskontrollerade systemet men slår mot alla oavsett ekonomiskt system? På vilket sätt skulle det bli bättre för fattiga länder som drabbas hårdast av krisen att också drabbas av planekonomi som skapar ständiga kriser?

Eller, på vilket sätt är det en nackdel att Sverige har en bred bas av sjukvård som nu gör det möjligt att höja intensivvårdsberedskapen samtidigt som människor kan få vård på nätet för vanliga sjukdomar, kan gå på privata vårdcentraler samtidigt som stora sjukhus som Karolinska kan fokusera på den specialiserade vård som räddar liv? Som nu visar att det går att rädda 80% av dem som är under intensivvård?

På vilket sätt vore det bättre om vänstern avvecklade den tredjedel av sjukvården som är privat och genomförde planekonomi, som alltid leder till köer, ineffektivitet och byråkrati, på sjukvården i sin helhet? På vilket sätt skulle vi då stå bättre rustade än i dag när vi har fler läkare än någonsin? Införande av privat konkurrens och valfrihet när det gäller apotek har gett oss fler apotek och en påvisad bra tillgänglighet men har inget att göra med att staten bestämde sig för att avveckla beredskapslagren, 15 år innan apoteksreformen.

Vad är det som gör att vänstern ständigt vill införa ett nytt ekonomiskt system som är så gammalt att det hunnit misslyckats oändliga gånger? Och varför mitt i en kris då vi behöver entreprenörskap, mångfald, kreativitet och företagande som allra mest? Vänta åtminstone tills vi är ute ur krisen innan ni vill göra det svårare för mänskligheten! Igen!

Om man tvunget ska propagera för ett gammalt system i tron att det är något nytt, varför inte åtminstone göra det när ekonomin står på topp, tack vare marknadsekonomin, och det är lättare att ta det, istället för att göra det när vi är i kris på grund av pandemin? Som om de kriser planekonomin skapar skulle skyla över pandemins kris?

Vad är det som driver vänstern till sin destruktivitet? Som en av de stora amerikanska folksångsförfattarna Pete Seeger sjöng: When will they ever learn?

Gunnar Hökmark är ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker