Var det idéerna som gjorde det?

Deirdre McCloskey
Bourgeois Dignity and Liberty: Why Economics Can’t Explain the Modern World
(Beräknad utgivning hösten 2010)

När Atlas Foundation listade de tio mest betydelsefulla böckerna om frihet under 2000-talets första decennium hamnade professor Deirdre McCloskeys The Bourgeois Virtues: Ethics for an Age of Commerce på femte plats. Motiveringen: att det förmodligen var decenniets mest ambitiösa liberala akademiska projekt. McCloskeys syfte var nämligen att övertyga sina tillväxtkritiska vänner inom akademien om att marknadsekonomin inte bara gör oss rikare utan även till bättre människor.

Det var bara början på ett expanderande Magnum Opus, inledningsvis tänkt att omfatta fyra delar som nu istället verkar bli sex. Fortsättningen, Bourgeois Dignity and Liberty: Why Economics Can’t Explain the Modern World, ges ut till hösten. Ett läsvärt utkast finns redan tillgängligt på McCloskeys hemsida. (Länk till boken.)

Denna gång riktar sig McCloskey till sina kollegor inom den ekonomiska professionen, för att i hövlig ton förklara för dem varför de har fel i sina förklaringar av ”The Great Fact”, som hon kallar det. Det vill säga till hur det kan komma sig att mänskligheten är mångfaldigt (10 till 100 gånger!) rikare i dag än för 200 år sedan.

Det har trots allt gjorts en del försök att besvara denna fråga, och varför kan man förstå. Som nobelpristagaren i ekonomi Robert Lucas en gång uttryckte det: ”The consequences for human welfare involved in questions like these are simply staggering: Once one starts to think about them, it is hard to think about anything else.”

Just av denna anledning kan McCloskey, oavsett vad man tycker om hennes slutsatser, läsas med god behållning. Det är sällan man på så lite utrymme får så många teorier kring vad som orsakar ekonomisk tillväxt så pass pedagogiskt förklarade – och därefter demonterade.

För Lucas och de flesta av hans kollegor har, enligt McCloskey, missat målet. Kapitel för kapitel angriper hon praktiskt taget alla försök att förklara uthållig ekonomisk tillväxt med utgångspunkt i ekonomisk teori.

Förklaringen ligger till exempel inte i ökad kapitalackumulation, handel, nya marknader eller en ökad arbetsdelning. Eller för den delen i framväxten av entreprenörskaps- och handelsfrämjande institutioner som skydd för äganderätten. Girighet och imperialism, uppfinningar, geografiska förutsättningar eller ett visst trossystems etik håller inte heller för en närmare granskning.

Marx, Weber, Diamond, Williamson, North med flera – alla hade de fel, enligt McCloskey. Förvisso i varierande utsträckning. Vissa teorier har pekat på företeelser – till exempel institutioner – som varit nödvändiga för ”The Great Fact”. Men inte tillräckliga – i så fall skulle den industriella revolutionen ha börjat på andra platser och vid andra tidpunkter i historien.

Varför har så många kloka ekonomer och samhällsvetare då missat märket? Svaret tycks ligga i den gamla misstaget att inte leta efter nycklarna där man vet att man har tappat dem, utan där ljuslyktan lyser starkast. Ekonomer har valt att beakta variabler som är förhållandevis lätta att mäta och infoga i en matematisk modell. McCloskey menar att vi helt enkelt måste finna oss i att den egentliga förklaringen till världens tillväxtmirakel inte är ekonomisk och således inte låter sig kvantifieras, men väl beskrivas.

Kontentan av denna artiga men grundliga teorislakt är att det var den framväxande acceptansen för bourgeoisien och dess ”dygder”, först i Nederländerna och sedermera i England, som utgjorde den egentliga tändande gnistan för de senaste 200 årens ekonomiska fyrverkeri. Idéer orsakade mer än något annat den moderna världen, menar McCloskey.

En kreativ borgarklass har förvisso funnits tidigare och på andra platser i historien. Fram tills för ett par tre hundra år sedan sågs den dock inte med blida ögon av sin omgivning och undertrycktes på olika sätt av statsmakten. Den omvärdering av bourgeoisien (”Bourgeois Revaluation”) som började i ett litet hörn av Nordeuropa innebar att människor och statsmakt började acceptera den kreativa förstörelse som uppkom i innovationens kölvatten, och slutade skydda förlorarna i denna process på bekostnad av alla andra. Konsekvensen blev enligt McCloskey en strid ström av tillämpad kunskap som inte har sinat till denna dag, och som revolutionerat världen.

Så långt är allt relativt väl i McCloskeys berättelse. Men när hon går in på detaljerna kring bourgeoisiens förmenta dygder, beväpnad med en begreppsapparat av ord som prudence, temperance och hope, drar förmodligen den mindre romantiskt lagde läsaren öronen åt sig. McCloskeys case är starkare när det gäller att angripa andra teorier än till att försvara sin egen.

Så är också kritik av andra förklaringar hennes uttalade syfte med denna del i hennes projekt. De kommande banden, hur många de nu blir, räcker förhoppningsvis för att ge en mer utförlig förklaring förklaring till det samspel mellan idéer, bourgeoisie och mänsklig skaparkraft som hon menar skapade den moderna världen.

Niklas Elert är forskningsassistent på Ratio.

För den som är intresserade av ämnet kommer en forskarkurs att ges av Deirdre McCloskey vid Göteborgs universitet. ”Ideologies, Ideas, and Values during the Industrial Revolution” (11-15 October 2010)

För mer information, kontakta Klas Rönnbäck, Institutionen för ekonomisk historia