Vårdbiträden klarar inte jobbet
Som ett sätt att skapa jobb åt människor med låg utbildning har Liberalerna föreslagit att vårdbiträden ska återinföras. Men de enkla arbetsuppgifter som man ser framför sig utgör en liten del av omsorgspersonalens vardag, menar Ylva Gäverth.
Det finns ett flertal myter kring vad det innebär att arbeta inom äldreomsorgen. Den främsta av dessa är att det är enkelt att arbeta inom vården. Liberalerna har föreslagit att yrket vårdbiträde bör återinföras, som var en tjänst som fanns förr och som inte krävde någon utbildning. Vårdbiträden fanns främst inom äldreomsorgen men även inom sjukvården.
Problemet är emellertid att både sjukvården och inte minst äldreomsorgen har förändrats sedan långvårdens tid. Att återinföra vårdbiträdena är därför inte en lösning på problemet med att hitta fler jobb åt människor med låg utbildning.
De enkla arbetsuppgifter som Liberalerna menar att vårdbiträderna ska utföra som att bädda sängar och fylla på förråd är små arbetsuppgifter i sammanhanget i en omsorgspersonals vardag. En stor del av omsorgspersonalens tid handlar om att möta och hantera svårt sjuka människor. Att bemöta en person med demenssjukdom kräver en omfattande kunskap om de olika demenssjukdomarnas mekanismer. En äldre som upplevs som elak kan lika gärna lida av en aggressiv demenssjukdom. En äldre som tafsar och gör snuskiga inviter behöver inte vara en äcklig gubbe utan kan agera opassande som en del i sjukdomen. Detta är svårt att hantera om man inte har utbildning för det.
Expressens ledarsida försökte ge Liberalerna understöd och skrev att ”Det var inte konstigare än så och det borde inte vara konstigare nu än då. Det behövs fortfarande folk som bäddar sängar, springer ärenden, diskar och tvättar, fyller på förråd – och kanske ger en demenssjuk den där extra kramen och skrattet.” Det är bara det att den där extra kramen och skrattet lätt kan bli ett övergrepp om man inte känner person och har rätt kunskap om hennes bakgrund.
Det är också märkligt att se att Liberalerna och Expressen med vårdbiträdenas återkomst också tycks tro att det blir billigare. Händerna inom äldreomsorgen är redan billiga som det är. En genomsnittlig undersköterska tjänar efter tio år i yrket runt 20 000 kronor före skatt.
Tiden är förbi när uttråkade hemmafruar kunde ta sig ett enkelt jobb som hemsamariter inom hemvården. Idag är arbetet inom äldreomsorgen betydligt mer avancerat än att koka kaffe och bädda sängar. Liberalernas tanke är god men den landar fel, det är mer kompetens och inte fler händer som behövs inom äldreomsorgen. Genom att återinföra vårdbiträden kommer undersköterskornas status att urholkas ännu mer och det blir omsorgstagarna som får betala priset.
Ylva Gäverth är sociolog med inriktning mot offentlig förvaltning och avslutar för närvarande sin masteruppsats om värdegrundsarbete inom äldreomsorgen. Hon har tidigare gjort praktik på ett av nordens största välfärdsföretags kvalitetsavdelningar.