Varför röstade de inte i EU-valet?

Av dem som inte röstade i EU-valet anser nästan hälften att det fanns minst ett parti som företrädde desras intressen. Det är en utmaning för partistrategerna att finna svaret på varför de ändå inte röstade. Örjan Hultåker redogör för resultaten i en aktuell SKOP-undersökning.

När Sveriges politiska elit möts i Almedalen är det dags att summera första halvlek av supervalåret 2014. EU-valet är avklarat och det kan konstateras att politik inte är det viktigaste för alla svenskar. I synnerhet finns det ett främlingskap inför EU-politiken.

Valdeltagandet ökade visserligen från 45 till 50 procent, men huvudintrycket är ändå att hälften av väljarna avstod från att rösta i landet Sverige där vi är vana vid mycket högt valdeltagande. Att rösta har av tradition upplevts som en demokratisk skyldighet och som en kollektiv handling i folkhemmet.

På uppdrag av Svenskt Tidskrift och stiftelsen Sverige i Europa frågade SKOP-research ett slumpmässigt urval av svenskarna ”Om du jämför med att rösta i riksdagsval. Hur viktigt är det att rösta i val till EU.”

Många (40 procent) tycker att det är mindre viktigt att rösta i EU-val. Föga förvånande ansåg en majoritet av icke-röstarna (56 procent) att det är mindre viktigt att rösta i EU-val än i riksdagsval.

Ett större problem ur legitimitetssynpunkt är att drygt var fjärde röstare i EU-valet (27 procent) hade samma uppfattning. Ur ett framtidsperspektiv innebär det att många av dem som röstade i EU-valet 2014 inte kan tas för givna som röstare i nästa EU-val år 2019.

Det är ännu för tidigt att dra definitiva slutsatser om det låga valdeltagandet i EU-valet men en utgångspunkt i en sådan analys kan vara intervjupersonernas svar på frågan, ”Fanns det i EU-valet något parti som företrädde dina intressen?”.

Av dem som inte röstade i EU-valet svarar en majoritet (55 procent) nej, eller säger att de inte kan besvara frågan. Dessutom, svarar en majoritet av icke röstarna att det i EU-valet inte fanns något parti som arbetade med frågor som är viktiga för dem.

För den gruppen av icke röstande i EU-valet kan man fråga sig, varför skulle de rösta? Skulle det ha varit ett rationellt val eller bara en kollektiv symbolhandling?

Men nästan hälften av de icke röstande (44 procent) anser att det fanns minst ett parti som företrädde deras intressen och ungefär lika många anser att de fanns partier som arbetade med frågor som är viktiga.

Det är en utmaning för partistrategerna att finna svaret på frågan varför svenskar inte gick och röstade trots sin uppfattning att det fanns partier som företräder deras intressen och trots sin uppfattning att det i valet fanns partier som arbetade med viktiga frågor.

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare för SKOP.