Världens demokratier lobbar för frihet

Community of Democracies bildades för drygt tio år sedan för att skapa en global plattform för världens demokratier. Svenska Nyhetsbyrån har träffat organisationens generalsekreterare Maria Leissner för att höra hur hon ser på demokratiutvecklingen i världen.

Maria Leissner, Folkpartiets ledare 1995-97 och sedan 2007 Sveriges demokratiambassadör, har utsetts till generalsekreterare i organisationen Community of Democracies, ”Demokratiernas gemenskap”, med högkvarter i Warszawa. Uppmärksamheten på sistone kring Saudiarabien och Kina visar på det problem Sverige, liksom andra demokratier, har med att världen inte ser ut som vi skulle vilja. Hur ska man umgås med länder vars regimer inte motsvarar våra normer?

Svenska Nyhetsbyrån har träffat Maria Leissner för att fråga hur hon ser på demokratiutvecklingen i världen.

– Jag är övervägande positiv. Den arabiska våren påverkade dramatiskt i positiv riktning. Innan dess hade det under flera år varit en gradvis tillbakagång för demokratin, med minskat utrymme för civilsamhällets organisationer och ökande samarbete mellan auktoritära stater i syfte att minska friheten och bekämpa krav på demokrati.

Leissner berättar varför organisationen Community of Democracies bildades.

– USA:s och Polens utrikesministrar tog initiativet för tolv år sedan för att skapa en gemensam global plattform och ram för dialog mellan demokratiska stater, något som inte fanns innan dess. I dag sysslar organisationen mindre med att brännmärka dem som inte ansågs vara tillräckligt demokratiska för att delta. I stället ligger fokus på att i ord och handling stötta global demokratisering genom en utrikespolitisk samordning mellan medlemsstaterna.

Community of Democracies är ett mellanstatligt nätverk som vill samordna den demokratiska rösten i andra organisationer, exempelvis via demokratigruppen i FN.

– Det land som vill bli medlem inleder en dialog med styrelsen som skaffar sig kunskap om demokratiläget i det aktuella landet och därefter fattar beslut om huruvida den ansökande staten uppfyller kriterierna på att vara en demokrati. Den nya medlemsstaten åtar sig därvid att inte bara respektera Warszawa-deklarationen om demokrati, som är grunden för organisationens arbete, utan åtar sig också att på olika sätt stödja och bidra till verksamheten

Har det varit attraktivt att tas upp i föreningen?

– För första gången har vi nu ett formellt medlemskap. Det fanns inte tidigare. Nu finns ett 25-tal medlemmar, och ytterligare några står på kö. Hittills har flera av de nya demokratierna i Mellanösternvisat intresse, vi har ett växande intresse i Latinamerika och i Asien samt ett högre engagemang från Västeuropa än tidigare, och hoppas på stadig tillväxt de närmaste åren.

Kan man bli utesluten? Vad händer exempelvis vid en utveckling som i Mali, där en demokratisk regering störtades nyligen?

– Man kan väcka frågan om uteslutning. Innan ett formellt beslut ska frågan utredas, och diskuteras därefter i styrelsen. I fallet Mali har frågan om uteslutning tagits upp men bordlagts till nästa möte i juli i avvaktan på utvecklingen

Rent konkret ägnar sig organisationen åt olika former av möten och nätverk.

– Ett ministermöte, världens enda högnivåmöte mellan demokratiska ledare på statschefs- och utrikesministernivå, äger rum vartannat år. Det finns en rad globala nätverk, exempelvis nätverk för parlamentariker och unga diplomater. Det finns ett demokratiforum för näringslivet – den privata sektorns roll i demokratiarbetet har ju varit aktuell i svenska medier nyligen. Det finns nätverk för kvinnor och civilsamhällets organisationer som stöds av sekretariatet.

Bo Ture Larsson/SNB