Varumärkets värde
En mycket stor majoritet av svenskarna tror att det skulle bli svårare att klaga på en felaktig produkt om den saknade varumärke. Inte så konstigt, konstaterar Amanda Wollstad, eftersom det är just därför varumärken finns.
Som en del i vår serie om den intellektuella äganderätten har Svensk Tidskrift låtit SKOP genomföra en undersökning om svenska folkets inställning till varumärken. Resultatet är tydligt, en mycket stor majoritet (77 procent) av de tillfrågade tycker att varumärken är bra information – oavsett de svarandes kön, ålder, hushållsstruktur och inkomst. Mindre än en av fem – 18 procent – tycker informationen är onödig.
En stor majoritet (68 procent) anser också att det skulle vara dåligt om politiker kunde förbjuda varumärken, över en fjärdedel (29 procent) av de tillfrågade tyckte till och med att det skulle vara mycket dåligt.
Huruvida de svarande sympatiserade med ett borgerligt eller ett rödgrönt parti spelade i sammanhanget mindre roll, en klar majoritet på båda sidor svarade att det skulle vara dåligt eller mycket dåligt om politiker hade den makten. Dock var Centerpartiets, Socialdemokraternas och Miljöpartiets sympatisörer minst negativa – bland deras väljare tyckte 64 procent att det skulle vara dåligt.
Tre av fyra (75 procent) tror att det absolut eller kanske skulle vara svårare att klaga på en felaktig produkt som saknade varumärke. Nästan varannan, 44 procent, tror att det skulle vara mycket svårare. Uppfattningen är utbredd i en vid socioekonomisk målgrupp och omfattar en majoritet i samtliga politiska partier.
Resultaten är knappast förvånande. Varumärken tillkom en gång som en kundgarant. Det fanns någon bakom mjölet, biffen eller korven som gick att ställa till svars om produkten var undermålig även i de urbaniserade miljöerna där det inte längre var du själv eller din granne som producerade varorna. Med ett namn och en logotyp att värna fanns också ett incitament för producenterna att hålla en jämn och hög kvalitet, annars kunde och skulle ju kunderna välja bort de tydligt utmärkta produkterna.
Med tiden har varumärken kommit att infatta mer än produktkvalitet och produktsäkerhet. Uppdagas oegentligheter i produktionsleden kan och kommer ett företag med tydligt varumärke ställas till svars, om det så gäller undermåliga arbetsvillkor i produktionen av bomull hos en av den trendiga pret a porter-kedjans underleverantörers underleverantörer.
Jämför det med kontrollen en konsument har om tröjan istället köps i ett stånd på marknaden. Går den sönder i tvätten kan man möjligen gå tillbaka och klaga, om försäljaren finns kvar, men hur produktionen gått till har man ingen aning om.
Varumärken ger också företagen anledning att stärka sitt varumärke på andra arenor än de rent produktrelaterade. Att vara en bra arbetsgivare, satsa på att anställa personer långt ifrån arbetsmarknaden, sponsra idrott och tävlingar, lyfta fram unga talanger och donera till välgörenhet stärker varumärket och tilltalar potentiella kunder.
En del producenter skulle naturligtvis erbjuda säkra produkter av hög kvalitet producerade under rimliga förhållanden och skänka delar av överskottet även utan de potentiella vinsterna, men vare sig de ekonomiska incitament eller de kontrollmekanismer varumärken erbjuder bör underskattas.
Amanda Wollstad är chefredaktör för Svensk Tidskrift