Veckan som gick
Medan överste Gaddafi slaktar ”sin” befolkning avslöjas intressanta detaljer i utländska medier om hur han köpt sig fans runtom i världen där man minst kan ana det. Att även de finaste människor kan vara till salu till rätt pris är i och för sig ingen nyhet – särskilt inte om köparen är något ryskt gasbolag – men att politiskt inflytelserika professorer ställt upp så tjänstvilligt är illustrativt.
 |
|
|---|---|
|
|
Lite pikant är det onekligen att anrika London School of Economics efter avslöjanden om goda affärer med oljediktaturen numera kallas Libyan School of Economics, detta efter att ha fått miljontals pund för att ordna kurser åt överstens släktingar. Vilka fina diplom skulle de inte ha kunnat få att hänga upp hemma i ökentälten som intyg på sina
doktorstitlar.
Om inte affären hade avslöjats av The Times, alltså. Visserligen fick rektorn avgå, men skadan är skedd. Undras just vad grundarna, de socialistiska makarna Webb, skulle ha sagt om denna form av arabisk socialism. Nu ska saken i alla fall undersökas för att bland annat klarlägga hur överstens son fick sin doktorsgrad vid LSE.
Vilka konsekvenserna blir för Harvard-universitetet återstår att se. Där har flera namngivna professorsgurus med anseende som världsledande experter på utrikes ärenden visat sig finansierade av en PR-byrå med uppgift att få världen att tala väl om den libyska regimen. I vänstertidskriften The Nation finns deras synder svart på vitt i form av samlade citat ur artiklar som de skrev för några år sedan.
Enligt dessa skulle det snart visa sig att Libyen i själva verket, bakom allt förtal om förtryck, var ett progressivt modelland som visade vägen till arabvärldens framtid – ”Nordafrikas Norge”, enligt hela den europeiska socialdemokratins intellektuella favorit, sir Anthony Giddens, mannen som skapade den ”tredje vägen”. Ett annat akademiskt toppnamn berättade för sina läsare att han efter ett studiebesök i landet hade funnit diktatorn ”överraskande flexibel och pragmatisk”.
Alla var de delar av ett miljondollarprojekt, något de inte berättade i sina artiklar. Undras vad de tycker om flexibiliteten i Tripoli i dessa dagar? Att avgå från Gadaffistiftelsens numera upplösta ledning kanske räcker för att slippa internationellt åtal för medhjälp, men det är så dags. Man undrar vad Greklands premiärminister Papandreou har gjort där.