Veckan som gick
Svenska medier har till slut upptäckt honom, Finlands nya politiska stjärnskott Timo Soini, ledare för uppstickarpartiet Sannfinländarna. Hans blotta existens ihop med en rad populistiska och extrema utspel har rört om i ritningarna inför riksdagsvalet den 17 april.
Det var ju tänkt att de borgerliga skulle kunna fortsätta alliansregerandet med bekväm majoritet tillsammans med de gröna. Men ju närmare valdagen, desto större stöd för Soini, även om hans parti backade något i en mätning på tisdagen. Två av den senaste veckans opinionsmätningar pekar ändå fram emot en rysare på valnatten, med fyra stora partier inom 17-20 procent: Samlingspartiet (m) störst på 20-21 procent, Sannfinländarna tvåa med 17-18 procent, centern trea kring 18 procent – och socialdemokraterna först fyra på 17-18 procent.
Det senare bekräftar en trend över tid, att Juholts broderparti i öst har tappat sin ledande roll under efterkrigstiden. I det senaste kommunvalet var t o m de gröna större än s i Helsingfors.
Efter Paavo Lipponens övergång till rikt avlönad direktör i rysk tjänst har Jutta Urpilainen inte lyckats samla de socialdemokratiska styrkorna bakom en förnyelse. Hennes tal om den ”nya” socialdemokratin – känns greppet igen? – har inte lockat nya väljare, trots löften om ”gratis” daghemsplatser åt alla.
Tvärtom har sådana utspel sannolikt bidragit till Soinis lyft. Ett tredje förlustval på raken så slutar Urpilainen som Mona Sahlin.
Statsministern Mari Kiviniemi har tillfälligtvis räddat sitt krisande centerparti men inte heller detta har återvunnit sin forna styrka från Kekkonen-eran, vilket ökat utrymmet för storfinskhetens parti. Hets mot EU, svenskan, herrarna och invandringen kan mobilisera soffliggare och förlorare till det ”sanna” parti som inte skulle ha något emot att skapa kaos i regeringsbildningen och därmed möjlighet att öka priset för dess stöd.
Nytt läge, alltså. Främst för den tilltänkte regeringsbildaren i det nu i riksdagen största Samlingspartiet och dess ordförande, finansminister Jyrki Katainen. En moderatledd regering skulle öppna vägen för hans företrädare Sauli Niinistö till presidentposten efter Tarja Halonens avgång nästa år.
Om nu inte Soini och hans anti-parti lägger krokben. I så fall väntar en komplicerad regeringsbildning oavsett vem som leder den, med Soini som joker i leken. Nästa söndag blir en väntans dag i Norden.