Veckan som gick

Gott nytt år? Inte för Roy Andersson, att döma av en hovintervju med filmgeniet i Svenska Dagbladet (2/1). Trots välförtjänta framgångar med ”Sånger från andra våningen” och ”Du levande” är han inte helt nöjd. Det långa talets korta mening är att allt var bättre förr, åtminstone 1995 då han gav ut en bok:

”Jag tycker att det ser värre ut. Ja, jag tycker fan i mig det. Jag skäms nästan!”

Anledningen till den kommande undergången är enligt Andersson kunskapsförfallet och Anna Anka. Här talar en kulturkonservativ som aldrig hört talas om tidigare förfall och Åsa-Nisses inflytande över världsläget. Bara en sak kan rädda oss:

”Hoppet finns kanske i att missnöjet är så stort. Människor mår inte så bra. Det genomsyrar hela samhället. Det finns en sådan brist på vördnad.”

Sant; tronen, korset och Wallenbergs dyrkas inte som förr. Dock är det även i Anderssons evangelium oklart vems felet är:

”Inte bara mediernas, förstås. Vi konsumenter slukar ju all skit också.”

Men hav tröst, världsmedborgare, lösningar finns:

”Vi står inför ett paradigmskifte. Mänskligheten kommer att tvingas in i en planekonomi. Kapitalismen har inga ideal, den tar inget ansvar.”

Det låter som om regissör Andersson har inspirerats av ett annat politiskt orakel, Sveriges Televisions meteorolog Pär Holmgren som före jul avgav en ovanligt tydlig prognos om vad som behövdes för att avskaffa koldioxidhotet:

”Jag fick en fråga för ett antal år sedan ´vad skulle du göra om du var statsminister?´. Och jag svarade att jag skulle snabbt avskaffa alla val. För att det jag ser framför mig nu, det är ungefär en lika stor utmaning som ett tredje världskrig. Och då, om man hårdrar det lite, så har vi liksom inte tid att hålla på och käbbla mellan partierna till exempel, utan nu gäller det verkligen att sätta ner foten.”

I väntan på den där fotens nedsättande kan man konstatera att det är ett känt fenomen att folk som är bra på en grej, göra film eller spå väder, inte alltid träffar rätt när det gäller andra grejer, som till exempel demokratins betydelse för kritisk granskning av allsköns pladder. Inte ens lika rätt som en halvdålig väderprognos om sol i hällregn.

Apropå SvD: Några kritiska motfrågor om verkligheten kunde kulturchefen Stefan Eklund i hastigheten inte komma på. Där var det inte fråga om brist på vördnad.

Hela intervjun med Andersson här.