Veckan som gick
|
|
|---|---|
|
|
Valet rycker allt närmare, världens viktigaste. Jag tänker förstås på kongressvalen i USA i november. Spänningen stiger i takt med att de amerikanska väljarna röstar fel, gång efter annan. Yrvakna svenska mediekommentarer döljer bristfälligt var journalisternas sympatier ligger – hos fredspristagare Obama.
Senast var det väljarna i den så kallade folkrepubliken Massachusetts som inte var korrekta utan valde en republikan till senaten. Inget Nobelpris i världen kunde ha hjälpt Obama att undvika det som nu kallas hans ”Gettysburg”, slaget som med syds förlust ändrade krigslyckan i inbördeskriget.
Nå, högern bör väl stilla sig en smula i upphetsningen över att valvinden tycks ha vänt. Än är det långt innan demokrater kan bytas ut i kongressen och mycket kan hända innan dess. I mellanval och fyllnadsval är all politik lokal och personcentrerad. Det är inte sagt att alla deras kandidater kommer att agera lika klantigt som favoriten Martha Coakley i Massachusetts, som litade på opinionsmätningar före jul som gav henne en ledning på 20 procent – varpå hon tog julledigt över helgerna, medan konkurrenten Scott Brown inledde sin kampanjspurt, stärkt av ett starkt inflöde av kampanjpengar från konservativa gräsrötter i hela landet.
Inte blev det bättre för henne av att presidenten tvingades kampanja på plats och deras parti anslå extra pengar för en motattack i sista stund. Sådan inblandning från det impopulära Washington imponerar inte på oberoende väljare som vill komma bort från huvudstadens polarisering.
Där stiger nervositeten i takt med presidentens sjunkande popularitet, framförallt hans tapp i sakfrågorna. Den som tror att sjukvårdsreformen är en given vinnare, ”en historisk seger för demokraterna” enligt Svenska Dagbladets expertkommentator Martin Gelin, måste ha vänt kikaren bakfram. Det är ju denna impopulära reform som har givit republikanerna chansen att samla spillrorna av en splittrad här och mobilisera, som inför Gettysburg.
Men det är lite tidigt att utropa Obama till en ny Jimmy Carter. Någon gisslan har ännu inte tagits i Afghanistan, och det kan inte uteslutas att högern gör nya självmål med företrädare som hävdar att jorden är platt.