Venezuela: Säkerhetsstyrkor skjuter obeväpnade demonstranter

Demonstrationerna i Venezuela har pågått sedan i februari och landets säkerhetsstyrkor har tagit till våldsamma åtgärder i form av attacker, misshandel och tortyr för att hota och tysta både demonstranter och journalister. Sanna Moberg skriver om de senaste rapporterna från bland annat Human Rights Watch.

”Du fotar mig! Du är en av dem som skickar ut bilder med texten SOS Venezuela. Du ställer till med problem för säkerhetsstyrkorna.” Efter att ha fått höra detta från en soldat i den venezuelanska säkerhetsstyrkan sköts journalisten Dayana Méndez Andrade och hennes kollega i benen, på bara några meters avstånd.

Beskjutningen skedde i samband med en regeringskritisk demonstration som ägde rum i Valencia, Venezuela, den 20 mars i år. Tyvärr är exemplet bara ett av många på hur venezuelanska säkerhetsstyrkor går till angrepp mot obeväpnade journalister och regeringskritiska demonstranter. Human Rights Watch berättar i sin nya rapport, ”Punished for Protesting: Rights Violations in Venezuela’s Streets, Detention Centers and Justice System”, om flera olika fall där obeväpnade demonstranter, men även personer som inte ens deltagit i demonstrationerna blivit skjutna och misshandlade av landets säkerhetsstyrkor. Utöver det finns det också rapporter om att säkerhetsstyrkorna samarbetar med regeringstrogna gäng som även de attackerat och skjutit mot demonstranterna.

Gripna demonstranter har nekats sjukvård och utsatts för både psykisk och fysisk misshandel. I vissa fall har även tortyr rapporterats. Denna fruktandsvärda behandling utförs på beställning av staten och misshandeln realiseras inom ramen för flera olika statliga institutioner. Även det rättsliga systemet har satts ur spel genom att offren för säkerhetsstyrkornas attacker inte får tillgång till adekvat rättslig hjälp. Det är exempelvis vanligt att förhör hålls utan förvarning, mitt i natten, samt att advokat inte erbjuds förens några minuter innan förhören startar. Åklagare och domare ignorerar också bevis som styrker att misshandel och attacker skett. Det är tydligt att den venezuelanska regeringen missbrukar sin makt och att säkerhetsstyrkorna brukar övervåld.

Demonstrationerna i Venezuela startade som studentprotester kopplade till ett våldtäktsförsök vid Táchira State universitet i början av februari. På grund av arresteringar av och våld mot demonstranterna så spred sig protesterna. Idag har demonstrationernas fokus breddats till att främst handla om den utbredda politiska och ekonomiska vanskötseln.

De regeringskritiska demonstranternas mål är att avsätta president Maduro och hans regering. Inflationen i Venezuela är idag mycket hög, något som resulterat i stor brist på basvaror, så som toalettpapper, medicin och kaffe. Även den utbredda korruptionen utgör ett problem och är synlig bland annat i det faktum att det är svårt att få jobb inom den statliga sektorn, om du inte sympatiserar med regeringen.

Ytterligare en anledning till varför många ansluter sig till demonstrationerna är att president Maduro och hans regering år 2012 godkände en ny förordning som möjliggjort stora förändringar av Venezuelas utbildningssystem. Förändringarna har varit planerade under en längre tid men nu har planerna på att göra skolorna till verktyg för indoktrinering av socialistiska budskap börjat realiseras. Det märks bland annat genom den ökade graden av statlig kontroll av skolorna, samt genom införandet av nya läromedel. I den nya matteboken för fjärdeklassare refereras det exempelvis till en viss sorts restauranger som subventionerats kraftigt inom ramen för det statliga socialiseringsprogramet.

Slutligen demonstrerar många också för att protestera mot regeringens och säkerhetsstyrkornas agerande. Säkerhetsstyrkornas attacker och misshandeln av demonstranter utgör ett direkt hot mot alla människors rätt till åsikts- och yttrandefrihet. Enligt Human Rights Watch visar karaktären på och tidpunkten för attackerna och misshandeln, samt det flitiga användandet av politiska epitet i samband med säkerhetspolisens ingripanden, att syftet inte har något att göra med att upprätthålla lag och ordning. Säkerhetsstyrkornas övervåld är snarare ett sätt att straffa personer för deras antagna politiska åsikter. Våld har också använts flitigt för att förhindra dokumentation av misshandeln och det har därför riktats mot journalister, men också mot privatpersoner som fotat eller filmat säkerhetsstyrkornas attacker. Den 11 maj uppskattades det att attackerna hittills resulterat i minst 42 döda och 800 skadade.

Misshandeln och attackerna utgör allvarliga övergrepp som det rapporterats ganska lite om i svenska medier. En snabb sökning på Sveriges Radios rapportering om Venezuela visar flera kortare rapporter och lägesuppdateringar som publicerats kontinuerligt sedan demonstrationerna startade. Problemet är bara att informationen inte tycks ha lett till någon bredare rapportering eller debatt. Det är synd, eftersom vi faktiskt kan bidraga till att sätta press på president Maduro och hans regering, genom att dela och diskutera den information som säkerhetsstyrkorna gör allt för att förhindra spridningen av.

Sanna Moberg är student i Freds- och utvecklingsstudier vid Uppsala universitet och praktikant på Frivärld.