Vet C och L vad de tackar ja till?

Beskedet om C och Ls överenskommelse med S och MP kommer samtidigt som övergångsregeringens senaste praktskandal rullas upp i spalterna. Är Lööf och Björklund medvetna om vad de nu riskerar att bli en del av, undrar Amanda Wollstad.

Svenska Kraftnäts generaldirektör, utsedd av regeringen Löfven, har i sin tidigare roll gett mångmiljonuppdrag åt en vän och i sin nuvarande förhalat offentliggörandet av prishöjningar i stamnätet för att inte ”irritera departementet” inför valet.

Dessutom har myndigheten i direkt strid mot regeringsbeslut gett höga chefer utan säkerhetsprövning tillgång till känsliga IT-system och hemliga uppgifter. Det är en säkerhetsskandal som inte ligger Transportstyrelsens efter, att oprövad personal på konsultuppdrag får tillgång till Sveriges energiförsörjning är en katastrof.

Några vidare konsekvenser är däremot knappast att vänta. Lojalitet mot partiet lönar sig alltid. Se bara på Anders Ygeman, knappa 18 månader efter att han tvingades avgå för sin del i den förra säkerhetsskandalen är han de socialdemokratiska politiska kommentatorernas toppnamn för en ministerpost i den nya S-ledda regeringen.

Beskedet kommer också samtidigt som regeringen Löfvens utredare presenterar LSS-utredningen – förmodligen tänkt att bli offentlig på behörigt avstånd från närmsta valdag. Bland annat föreslås inskränkningar i ungas rätt till personlig assistans, och därmed försvåras kraftigt möjligheten till ett självständigt liv. Övergångsregeringen har ännu inte tagit ställning till utredningen, men offentliga utredningar tenderar att begravas om de inte i någon mening följer uppdragsgivarens åsikt i frågan. Det borde vara ett beskt piller för L och Cs väljare att svälja.

En hel del av de frågor Lööf lyfte som exempel på sådant de menar sig ha fått igenom i regeringsförhandlingarna är viktiga, liberala reformer. Men risken är påtaglig att det mesta kommer förhalas och begravas så snart Löfven är återinstallerad. Socialdemokratin sätter makten framför allt, och kommer inte att släppa in några liberaler på sina kärnområden. Det bästa Sveriges företagare kan hoppas på från en S-MP-C-L-konstellation är ytterligare industrikansler och innovationskatapulter.

På plats som stödhjul åt S-ledd regering finns det väldigt lite att göra för att påverka. För att samla en majoritet mot Löfvens förslag måste C och L ta hjälp av SD. Alternativet är att lämna överenskommelsen, men då lär S hota med nyval. Och det skulle stuka partierna svårt. En majoritet av mittenpartiernas väljare röstade för en Alliansregering. Svekdebatten kommer sannolikt bli tuffare än vad Lööf och Björklund inser.

I fredags eftermiddag fick Annie sina timmar i rampljuset. Kostnaden riskerar bli total medieskugga för både C och L i många år framöver.

Löftet att Vänsterpartiet inte kommer få något inflytande över nästa regering är ytterligare ett Lööf inte kommer att hålla. Det föreslagna alternativet har ingen egen majoritet, och det finns ingen anledning för V att lägga sig platt för liberala reformer. De har tvärt om precis gjorts till riksdagens nya vågmästare.

För fagra löften med föga substans riskerar nu det en gång så framgångsrika Allianssamarbetet att elimineras för överskådlig framtid och borgerligheten att glida tillbaka dit den startade. Splittrad, opålitlig och marginaliserad.

Amanda Wollstad är chefredaktör för Svensk Tidskrift