Viktigare att kunna räkna än programmera

Nu ska programmering införas i skolan från årskurs ett, vill Moderaterna. Det är säkert inget fel med att barn lär sig att programmera tidigt. Men varför måste allt som möjligen är bra göras obligatoriskt?

Är inte detta ett utmärkt tillfälle att i så fall fundera över om vi behöver 16 obligatoriska skolämnen? Programmering är uppenbarligen ett ämne som kan vara användbart för många i framtiden, men ett som inte är nödvändigt för att fungera väl i samhället. Detsamma gäller fler av skolans ämnen. Skulle man inte kunna tänka sig att olika skolor kan välja om de vill prioritera slöjd, programmering eller något annat?

Men då får vi förstås lära oss att leva med insikten att alla inte kommer att ha lärt sig att tälja smörknivar när de går ut nian.

Motivet till reformen tycks också i stor utsträckning vara svensk konkurrenskraft. Visst behövs programmerare i den svenska ekonomin. Men motiverar det verkligen att alla elever ska studera detta? I grundskolan?

Och givet att tiden och resurserna är begränsade – vad innebär ett programmeringsobligatorium? Vad kommer att prioriteras ner?

Häromdagen diskuterades forskning som visar att svenska elever har svårt att förstå matematik- och naturvetenskapsuppgifterna i PISA, som ”mer handlar om läsförståelse än matematik”. Detta skulle vara en förklaring till försämrade matematikresultat i testerna.

Oavsett om man tror på detta eller inte kan man dra en slutsats – svenska elever är antingen för dåliga på att läsa eller på att räkna. Och det är kunskaper som är helt avgörande för att kunna bli en duktig programmerare. Sätt in krutet där istället.

Maria Eriksson är chefredaktör för Svensk Tidskrift och fil mag i datavetenskap.