Viktigt att EU får större plats i svensk politik

Var det för lite fokus på sakfrågorna, fungerar nya kampanjmetoder och vilken roll spelar medierna? Det var några av de frågor som diskuterades på Svensk Tidskrifts seminarium om EU-valet i Almedalen.

Svensk Tidskrift och Stiftelsen Sverige i Europa presenterade tillsammans en ny eftervalsundersökning och arrangerade ett samtal om EU-valet med Anders Wallner, partisekreterare, Miljöpartiet, Charlie Weimers, kampanjchef för Lars Adaktusson Kristdemokraterna, Eva Cooper, politisk redaktör, Hudiksvalls Tidning och Daniel Swedin, ledarskribent, Aftonbladet. Samtalet leddes av Svensk Tidskrifts chefredaktör Maria Eriksson.

Örjan Hultåker från SKOP presenterade delar av en omfattande undersökning som gjordes direkt efter EU-valet (Undersökningen kan läsas här).

Undersökningen visade att Moderaterna och Socialdemokraterna har svårt att mobilisera sina väljare. Sympatisörer till Moderaterna och Socialdemokraterna dominerade bland de som inte röstade i EU-valet.

– Man kan inte ta för givet att de som röstat på ett parti kommer att rösta nästa gång. För partierna innebär detta att man alltid måste vinna varje väljare på nytt i varje val, sa Örjan Hultåker .

Undersökningen tog också upp hur väljarna kommit i kontakt med partierna. Få har blivit uppringda eller nåtts av partiernas dörrknackningskampanjer och nästan ingen har nåtts av årets kampanjnyhet – home partyt.

Anders Wallner anade att det skulle gå bra i EU-valet men inte att det skulle gå så här bra för miljöpartiet. Att bli näst största parti stod inte i miljöpartiets valplan.

– Våra väljare är illojala i EU-val. Där röstar man på sakfrågor, utan hänsyn till statsministerval och sådant som blir viktigt i nationella val. Miljöpartiet hade konkreta kampanjer som tydligt visade vad våra parlamentariker söker mandat för att göra. Andra partier hade en generell inställning till EU, det lämnade vi bakom oss i folkomröstningen 1994.

Eva Cooper höll med om att miljöpartiet lyckades med sakfrågor. Det viktigaste är att EU-frågor inte bara diskuteras under valår. Där har vi i media ett stort ansvar.

– I finska tidningar förklarar man hur kommunala beslut hänger ihop med EU. Vi i Sverige är sämre på att förklara samband vilket nog beror på en kombination av ointresse och okunskap. Kanske finns det ett generellt ointresse för andra länder.

Charlie Weimers menade att många börjar se att EU-parlamentet är viktigt. Men det är enklare att se konkreta frågor i riksdagen än att förstå treenigheten i rådet, kommissionen och parlamentet.

– Kristdemokraterna hade en personvalskampanj i samklang med sina väljares åsikter. Kristdemokraterna var tidigare ett väldigt federalistiskt parti, men så är det inte längre. Vi är numera ett Europa-vänligt parti som vill hålla hårt på subsidiaritetsprincipen. Vi måste vara trovärdiga och inte prata om riksdagsvalrörelsens frågor.

Daniel Swedin förklarade att Aftonbladets ledarsida också bedrivit ett informationsarbete i EU-valet.

– Vi måste berätta om legitimiteten i den demokratiska strukturen och det behöver man inte i något annat val. De som har drivit frågor har gjort det bra, men de måste också ha personer som är trovärdiga i dessa frågor. Moderaterna och Socialdemokraterna tyckte till sist att det blev roligare att debattera mot varandra. Hökmark och Ulvskog bråkade med varandra istället för att prata om de sakfrågor de kunde debatterat mot varandra.

Panelen hade lite olika syn på kampanjmetoder.

– Homeparty med rätt person kan säkert funka. Risken är att alla skulle tänka på Gudrun Schyman som är en naturkraft i dessa sammanhang. Hennes styrka är att hon är Gudrun Schyman, ingen annan kan vara det. En rolig sak är att KD, FP och MP körde fester. Hade man fest så kom de hem och debatterade hos en. Gärna mer sånt men det krävs mod att ”crasha” folks fester och prata politik, sa Eva Cooper.

– Få har varit på homeparty med Fi, men signalen man sänder genom att välja den kampanjmetoden är stark. Miljöpartiet flyttade fokus från flygblad och torgmöte och går dit väljarna befinner sig. Vi har flera metoder som vi använde i EU-valrörelsen, sa Anders Wallner.

– Mest framgångsrika metoden är att kandidaten själv träffar väljarna och i andra hand någon som jobbar för kandidaten. 2009 knackade jag tusen hushåll, det hade ingen mätbar effekt. Men när jag knackade jag dörr i tusen hushåll som kommunalrådskandidat, då hade det en mätbar effekt. När det gäller skillnad på marginalen så kan det faktiskt ha en effekt, sa Charlie Weimers.

Daniel Swedin påpekade att det inte är någon ny metod att komma hem till folk. Den har funnits sedan demokratins födelse.

Inte oväntat hade samtliga i panelen synpunkter på medias bevakning av EU-valet.

– Jag tycket att det finns en växelverkan mellan media och politik. Det gjordes mycket bra EU-valsbevakning med partitester. Public service sticker ut och TV4 gjorde ingen kandidatdebatt, utan en partiledardebatt. Media måste bevaka nya kampanjmetoder, och partierna måste ställa upp på mediernas metoder, sa Anders Wallner.

– Den stora utmaningen är de rejäla nedskärningar som görs i mediebranschen, då blir utrikes- och EU- bevakningen lidande. Reportrar i Bryssel har ofta halva Europa som område och det saknas kunskap om EU, sa Eva Cooper.

– Jag kollade upp när jag själv skrivit om EU och det är när det dyker upp sakfrågor som vi ifrån vårt oberoende socialdemokratiska perspektiv tycker är intressanta för läsarna. Aftonbladet har ingen egen reporter i Bryssel, sa Daniel Swedin.

Seminariet summerades av Kenneth Kastman Krantz, generalsekreterare för stiftelsen Sverige i Europa. Han konstaterade att det trots allt är traditionella medier som har nått väljarna. Miljöpartiet har haft stor framgång på nätet men de har också i huvudsak yngre väljare.

– Kandidaterna var viktigare i detta val än partierna även om det är första namnen på listorna som fått flest kryss. Väljarna förväntar sig också att politikerna faktiskt infriar vallöften.

Frågan är om trenderna kommer att bestå i höst. Oavsett valresultatet så borde det vara en självklarhet att EU får en större plats i svensk politik.