Zetterberg fick rätt
Hans L Zetterberg
Texter i urval
Timbro 2011
Ni kommer att styra Sverige, sa vår lärare i praktisk förvaltningskunskap.
Det var tidigt 70-tal, jag gick på Socialhögskolan och den expanderande offentliga sektorn ropade efter välutbildade välfärdsfunktionärer. Många av oss fick jobb innan vi ens var klara. Idag är många av mina kursare socialchefer, förvaltningschefer och personalchefer. De som inte blev chefer för offentliga miljonbudgetar, blev socialsekreterare, försäkringskassehandläggare och terapeuter som fick makten över vad som är friskt eller sjukt och vad som ger rätt till bidrag. Jag blev fackpamp i socionomernas fackförening, som fick oväntat stor makt när medbestämmandelagen infördes.
Vår lärare fick rätt. Vi styrde Sverige, men utan att veta om det.
Vi var kuggar i en dramatisk förvandling av det svenska samhället , som få av oss kunde se och förstå när vi var mitt i den.
Det var först i början på 80-talet som en samlad kritik kom. Då svängde pendeln kraftigt och nyliberalismen förförde och provocerade med marknadens välsignelser. Jag grälade med min pojkvän (elev vid Handelshögskolan) om Henri Lepages bok I morgon kapitalism. Jag gillade inte tanken att marknaden hade svar på allt, till och med vem vi väljer att gifta oss med.
Det måste ha varit vid den tiden jag första gången läste något av Hans Zetterberg och kände igen mig.
När jag nu läser en nyutgiven antologi Zetterberg – texter i urval (Timbro) slås jag av hur hans analyser så träffande förklarar händelser inte bara i min samtid utan också i mitt eget liv.
I början av 80-talet var jag nygift och nybliven mamma och såg de konkreta konsekvenserna av det samhälle jag varit med om att skapa. Jag blev tvungen att lämna vår ettåriga dotter på dagis, eftersom föräldrapenningen tog slut. Då kunde vi inte leva på en lön, som svenska familjer kunde före 70-talet. Några år senare sa jag ändå upp mig från mitt fasta jobb och blev hemmafru. Det kändes som en befrielse (skildrat i min bok Mamma@home 2006).
I uppsatsen ”Allmänborgerligheten” från 1981 beskriver Zetterberg framväxten av en allmänborgerlig rörelse som han kallar den konservativa renässansen eller nykonservatismen. Den växte fram bland annat som en ”misstro mot barnomsorgens utbyggnad” som är ”ett försvar för familjens rätt till sina barn”. Zetterberg verkar redan 1981 ha förutsett att jag skulle bli intervjuad i vänstermagasinet Arena under temat ”Nykonservatismen – rörelsen som splittrar högern och stjäl från vänstern” (Arena 5/2008)!
I Zetterbergs nykonservatism fanns också Centerpartiets kritik av centralteknokratiska lösningar som ledde till den borgerliga regeringen 1976. Den klassiske konservative liknar ”i flera avseenden en samtida centerpartist” sammanfattade han 1981. Dagens ledande centerpartister kallar sig liberaler med stort L, men några av dem har tydligen läst Zetterberg. I nättidningen Newsmills aktuella serie om nykonservatismen deltar en tongivande centerpartist, Gustav Andersson, landstingsråd i Stockholm, med en text som öppet flörtar med konservatismen: ”Centern borde vara partiet för de små gemenskaperna”.
Zetterberg anar också konturerna av en grön höger 1981: ”Miljörörelsen och alternativrörelsen representerar i rakt nedstigande led /-/ den klassiskt konservativa livshållningen av omsorg om det givna”. Kvittot på det kan väl sägas ha kommit våren 2011, när den tyska delstaten Baden-Württemberg valde den värdekonservative, katolske ledaren för de gröna till regeringschef.
Men det är inte som nykonservatismens väpnare som Zetterberg främst ska läsas (även om hans spådomar verkar slå in med full kraft idag). Hans stora bidrag till samhällsanalysen är hans beskrivning av samhällets tre sektorer, staten, näringslivet och civilsamhället, som är beroende av varandra, men också bör hållas åtskilda.
När jag blev hemmafru klev jag in i den Zetterbergska lilla världen, dygdernas republik, där jag slapp bli marknadens kund och politikens skattebetalare. Idag är vi många som inser att statens kolonisering och näringslivets invasion av civilsamhället hotar viktiga värden som bär upp samhället och vår civilisation.
Zetterberg rules.
Elise Claeson är, socionom, fri skribent och författare till boken ”mamma@home”, som bygger på hennes erfarenheter som hemmafru i 10 år.